Bättre att fråga tio gånger än att gå vilse en? En tolkande forskningsstudie om att leda lärande inom elithandbollen.

Sammanfattning: Arbetslivet och idrottslivet har mängder av beröringspunkter där lärdomar kan utvinnas från varandra. Denna uppsats ämnar därför vara gränsöverskridande i sin karaktär och med hjälp av ett kvalitativt tillvägångsätt är forskningsstudiens syfte att tolka, förstå, analysera samt förmedla vilka tänkbara förutsättningar som kan påverka elittränares möjlighet att leda lärande samt hur ett kollektivcentrerat tankesätt respektive ett individcentrerat tankesätt kan påverka hur elittränare leder lärande. Vidare är syftet att synliggöra i vilken utsträckning elittränare väljer att individanpassa träningarna och hur tränarna i så fall väljer att gå tillväga för att göra detta. Med enbart små justeringar finns lärdomar att utvinna även för den mest inbitna yrkeskvinnan eller mannen. Insamlad data tolkas och analyseras med hjälp av teori kring kollektivt lärande, situerat lärande och praktikgemenskap, kollektivism kontra individualism, habitus och könshabitus samt teori kring att leda lärande. Tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt en egen förförståelse tolkas och analyseras empirin. Efter genomförd forskningsstudie gick det konstatera att tränarens möjlighet att leda lärande påverkas av tränarens bakgrund och livserfarenheter, könsskillnader i träningsgruppen, generationsskillnader i träningsgruppen samt vilka möjligheter det finns för identifikation med individerna i träningsgruppen. Det blev vidare tydligt att tränarna till stor del väljer att anpassa sina träningar efter hur majoriteten lär sig på bästa sätt samt att majoriteten av tränarna inte aktivt undersöker och frågar sina spelare hur de tillhandahåller kunskap på bästa sätt.