Förgänglighet och flerspråkighet : en översättning av Fleur Jaeggys novell ”Den sista fåfängan” med översättningsvetenskaplig kommentar

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Tolk- och översättarinstitutet

Sammanfattning: I den här uppsatsen presenteras och diskuteras min översättning av den schweizisk-italienska författaren Fleur Jaeggys novell ”La vecchia vanesia” (”Den sista fåfängan”), den sista i hennes novellsamling La paura del cielo (Rädd för himlen) från 1994. Utöver översättningen ingår även en analys av källtexten, mitt översättningsteoretiska ramverk och översättningsprincip samt kommentarer på tematiskt uppdelade översättningsproblem som jag har stött på under arbetsprocessen. Frågor som tas upp i arbetet innefattar hur språket och stilen i novellen kan återges i måltexten med Eugene Nidas dynamiska ekvivalens som översättningsprincip. Det har framgått att det är viktigt att anpassa grammatiska och lexikala aspekter för att målspråket ska flyta på naturligt. Även stilistiska drag utgör viktiga delar av den emotionella tonen i källtexten och återges i måltexten i syfte att uppnå dynamisk ekvivalens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)