Lufttätheten hos Aquavillor : lösningar, åtgärdsförslag med hjälp utav trycktäthetsprovning

Sammanfattning: De flytande hus som producerades av Aquavilla AB i början av sekelskiftet har problem med otätheter i konstruktionen. Detta har gjort att boende i Aquavillorna i förekommande fall har klagat över drag och att värmen inte går att få upp ordentligt i husen. Frågeställningen för detta examensarbete blir således: Hur ska man göra för att få en erforderlig täthet i nästa generation Aquavillor och hur får man in en kontroll av tätheten i produktionen? Metoden som användes var trycktäthetsprovning på tre Aquavillor för att få en uppfattning om hur pass otäta de är och med en värmekamera ta reda på var otätheterna finns. Utöver detta utfördes även en litteraturstudie och diskussioner med personer erfarna inom lufttätning fördes för att kunna föreslå förbättringar i konstruktionen för att förhindra luftläckage. I en byggnad med FTX-system som är otät kommer inte ventilationssystemet kunna utnyttjas som det ska, då frånluften istället för att värma upp den inkommande kalla uteluften, kommer att passera genom otätheter i klimatskalet. Detta medför stora energikostnader som kan undvikas med ett tätare hus. Utrymmen vari det läcker in luft blir kalla och påverkar den termiska komforten negativt. Aquavillornas klimatskärm är baserad på Casabonasystemet, en konstruktion av stålreglar och hård, bärande värmeisolering. Den okonventionella metoden för väggarnas uppbyggnad har varit nödvändig för att hålla vikten nere, men också bidragit till att göra byggnaden otät. Utförandet av tätning kring spotlights, lampknappar/eldosor och fönster verkar vara obefintligt eller slarvigt gjort. Att lokalisera otätheter görs bäst med en trycksatt byggnad, för att sedan gå igenom den med en värmekamera, anemometer eller spårgas. Metoderna har olika fördelar som enkelhet och låg kostnad.