Gymnasieelevers upplevelser av onlineundervisning i matematik : En undersökning om hur övergången till onlineundervisning till följd av coronapandemin år 2020 har påverkat elevers matematikstudier

Sammanfattning: Under våren år 2020 uppmanades gymnasieskolan att ställa om sin verksamhet till att bedriva all undervisning på distans på grund av covid-19, coronapandemin, som ett steg i att minska smittspridningen. Omställningen till mer digital undervisning ledde till att såväl elever som lärare ställdes inför nya utmaningar. Digitaliseringen i skolan är en del av samhällsutvecklingen. Examensarbetet är en del av det praktiknära forskningsprojektet K-ULF och är uppdelat i en undersökningsdel och en utvecklingsdel. Undersökningsdelen belyser hur elever och lärare upplevde att gymnasieelevers matematikstudier påverkades av onlineundervisning samt hur elevernas inställning till matematikämnet påverkades. Kvantitativa och kvalitativa data samlades in genom en elevenkät med 627 svarande och intervjuer med 4 lärare och 5 elever på två gymnasieskolor. Kvantitativa data analyserades en variabel i taget för att visa frekvenser och kvalitativa data analyserades tematiskt. Utvecklingsdelen syftar till att utveckla en prototyp av ett stödmaterial för onlineundervisning i matematik i form av en handbok. Handboken utformades genom att kombinera analysen av insamlade erfarenheter från elever och lärare med didaktisk och matematikdidaktisk forskning.Resultatet visade att eleverna upplevde påverkan på sina studier inom flera områden: arbetsmöjligheter, närvaro och delaktighet, möjlighet att ställa frågor samt förändring av det sociala samspelet. En stor andel av eleverna upplevde att det var svårare att arbeta med matematiken när de hade onlineundervisning och att det var svårare att interagera med andra. Däremot fanns det elever som uppskattade att studera hemifrån och som tyckte om att de fick ta ett större eget ansvar. Studien visade även en förskjutning av elevers inställning till matematikämnet åt det negativa hållet. Förändringen berodde bland annat på: att eleverna haft svårt att fokusera, bristande motivation, minskad delaktighet under lektionstid och att eleverna inte ställde frågor när de behövde hjälp. Vissa elever fick en bättre inställning till matematik på grund av att onlineundervisningen upplevdes vara positiv, exempelvis genom minskad stress. Det var inte möjligt att se någon skillnad i förändring av inställning till matematikämnet för pojkar jämfört med flickor.Vi hoppas att vårt examensarbete ska kunna bidra med insikter om hur närundervisning kan förbättras utifrån erfarenheter av onlineundervisning. Det gäller exempelvis frågor om i vilka sammanhang som digitalisering kan gynna eller hämma lärandet för elever och frågor om hur digitalisering påverkar lärares arbetsbelastning. Vi menar avslutningsvis att erfarenheter från den snabba omställningen av undervisning i gymnasieskolan behöver beforskas ytterligare så att skolan kan möta utmaningar och vara en del av det hållbara samhället.