"Studie- och yrkesvägledare - det är väl inget fel på den titeln"

Sammanfattning: I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa oss i yrkesidentitet bland studie- och yrkesvägledare som arbetar som arbetsförmedlare. Vi har även valt att titta på dessa personers syn på vikten av en yrkestitel samt eventuella grupperingar inom en organisation, i detta fall Arbetsförmedlingen där utbildningsbakgrunden hos de anställda är av varierande karaktär. Forskning gällande studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet utanför det obligatoriska skolväsendet upplever vi vara eftersatt och därför har denna studie tagit form. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen och därmed inte längre kallas för studie- och yrkesvägledare. För att få svar på tyngden av vår blivande profession har vi valt att även intervjua fackliga representanter på central nivå samt företrädare för studie- och yrkesvägledarnas egen intresseorganisation. Det empiriska materialet har vi sedan valt att analysera utifrån teorier gällande just yrkesidentitet men även riktningar inom professionsforskning samt teorier gällande grupper förekommer. Bland annat har vi använt Aurells tolkning av Tajfels ”Social Identity Theory”, Baumans och Mays teori gällande grupper och en kombination av Greenwoods och Millersons professionskriterier. Resultatet i studien visar på att vad som förbinder dessa respondenter kan härledas till utbildningens kärna – samtalsmetodiken. Det är enligt utsagorna den viktigaste delen som de har med sig och använder sig av. När det gäller yrkesidentitet och grupptillhörighet delades svaren mellan olika läger. De som kände att de är studie- och yrkesvägledare oavsett titel och framhåller detta i varje situation, samt de som inte lägger ner vikt på vad de kallas utan mer känner en tillhörighet till den organisation de är verksamma inom. Vad som förenar dessa två läger är vikten av att känna grupptillhörighet oavsett vilken syn individerna har.