Produktansvaret gentemot konsumenter - En komparativ undersökning mellan USA och Sverige

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att beskriva och jämföra det utomobligatoriska strikta produktansvaret i USA och i Sverige. Många har hört talas om de enorma skadeståndsbelopp som ett flertal gånger har dömts ut till enskilda personer i USA, på grund av personskador orsakade av bristfälliga produkter. Varför det inte ser ut på samma sätt i Sverige och vilka skillnader som föreligger mellan länderna är intressanta frågor. I Sverige regleras produktansvaret i produktansvarslagen (PAL). Här åläggs tillverkare och importörer av produkter ett strikt ansvar för personskador som orsakas av en säkerhetsbrist i produkten. Det krävs därmed ej att tillverkaren eller importören varit vårdslös. Dock måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. USA har ingen federal lagstiftning gällande produktansvar. Istället regleras detta rättsområde i varje enskild stat. Dock är de grundläggande principerna gemensamma i de flesta stater. Detta beror på att nästan alla delstater har inkorporerat The Restatement of Torts (Second) § 402 A, som utfärdats av The Amercian Law Institute. Enligt denna åläggs samtliga i distributionskedjan ett strikt produktansvar under vissa förutsättningar. De tydligaste olikheterna mellan USA och Sverige är att de skadestånd som döms ut på grund av produktskador i USA är betydligt högre och fler än i Sverige. Detta beror på vissa skillnader mellan svensk och amerikansk rätt. För det första skiljer sig synen på den enskildes ekonomiska försörjning. I USA ansvarar den enskilde för sin ekonomiska försörjning utan inblandning av staten. I Sverige föreligger däremot omfattande social omsorg. Detta grundläggande synsätt speglar sig också i rättsväsendet genom högre skadeståndsbelopp och olikheter i avräkningssystemet. En annan viktig skillnad är att ersättning för punivite damages kan beviljas den skadelidande vid sidan av det egentliga skadeståndet i USA. Syftet är att straffa och avskräcka det företag som handlat culpöst. Detta förekommer endast i amerikansk rätt. Gällande det ordinära skadeståndet faller fler skador under begreppet ideell skada i USA och den skadelidande har rätt till ersättning för fler psykiska skador i jämförelse med Sverige. Gällande vilka skadevållare som kan åläggas ett strikt produktansvar föreligger också skillnader. I USA innefattas även säljare, vilka endast har ett strikt ansvar för ''anonyma produkter'' i Sverige. De höga skadeståndsbeloppen och att produktansvarsmålen är fler i USA beror också på skillnader i processrätten. Att skadeståndsbeloppen fastställs av en jury istället för en domare med klara riktlinjer påverkar i stor utsträckning storleken på skadestånden. I USA är domstolsförfarandet mer lättillgängligt och skadelidande har inget att förlora på att framföra ett skadeståndsanspråk, eftersom contingency fees tillämpas av advokater. Vissa skillnader föreligger bland annat också gällande skadelidandes medverkan till skadan, jämkningsreglerna, regressrätten, ansvarsfrihetsgrunderna, bevisbördan och beviskraven. Efter en undersökning av det strikta produktansvaret i USA respektive Sverige kan det dock konstateras att det också föreligger en del likheter. Förutsättningarna för att ett strikt produktansvar skall kunna tillämpas är i stora drag mycket lika. Bevisbördan är fördelad i stort sett på samma sätt i länderna och något tak på ersättningsbeloppet vid personskada har varken införts i USA eller i Sverige. Sammanfattningsvis kan det konstateras att konsumentskyddet är starkare i USA än i Sverige på produktansvarets område. Dock föreligger det vissa regler i den svenska rätten som är mer konsumentvänliga än motsvarande bestämmelser i USA.