Emotionell utmattning : Varför drabbas anställda inom Socialtjänsten

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie är att genom en kvantitativ metod i form av resultatet av enlongitudinell enkätstudie bestående av urvalsgruppen socialsekreterare, undersöka varförsocialsekreterare drabbas av emotionell utmattning. Studien ämnar även belysa pedagogikinom arbetslivet genom att studera och diskutera vilken betydelse det sociala samspelet isocialsekreterarnas arbetsgrupp har på socialsekreterarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.Föreliggande studie ämnar även få svar på vilka bakgrundsfaktorer som bidrar till emotionellutmattning, vilka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till emotionell utmattning, vad som kanlindra symptom av emotionell utmattning hos individer som arbetar inom socialtjänstenkommer att även att diskuteras.Resultatet visar på att de oberoende variablerna sammantaget förklarar 28 % av variationen iden beroende variabeln, det vill säga emotionell utmattning, varför socialsekreterare drabbasav just emotionell utmattning. Detta är till följd av individfaktorer och arbetsmiljöfaktorer.Individfaktorerna kön, ålder och civilstånd visas vara statistiskt signifikanta medanhemmavarande barn inte är statistiskt signifikant. Gällande arbetsmiljöfaktorerna är detindividens kommunikation med sin arbetsledare, mängden kvantitativa krav, mängdenkvalitativa krav, det som individen anser är oskäliga arbetsuppgifter samt individens känslorinför sitt arbete som visas ha ett statistiskt signifikant värde för emotionell utmattning.Föreliggande studies resultat ligger i linje med tidigare forskning. Tidigare forskning visar attindivider som upplever en hög andel krav samt att de har lite kontroll över sitt arbete ochlägre andel av socialt stöd eller att deras stöd och/eller resurser inte motsvarar de krav deupplever, löper större risk att drabbas av emotionell utmattning vilket föreliggande studie istort bekräftar. Vad föreliggande studies resultat visar som inte går i linje med tidigareforskning är att om en individ har hemmavarande barn så har detta inget samband med omdenne drabbas av emotionell utmattning. De flesta socialsekreterare är kvinnor och kvinnorbesitter en omsorgsaspekt i sitt sociala genus varför relationen mellan omsorg och emotionellutmattning även diskuteras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)