Lufttäthet hos Skanska : En studie i Skanskas metoder, rutiner och attityder till lufttäthet

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggteknik och design

Författare: Mats Edgren; Daniel Thorn; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med denna examensrapport har varit att undersöka hur Skanska arbetar med lufttätheten, samt att utvärdera de anställdas kunskap och attityd i frågan. Målet var att identifiera brister i processerna och visa på förbättringsåtgärder. Undersökningen har genomförts via litteraturstudier samt intervjuer med chefer och yrkesarbetare ute i produktionen. Arbetet innehåller en redogörelse för varför lufttätheten är viktig samt en kartläggning av befintliga metoder för läckagesökning och lufttäthetsprovning. Nio intervjuer genomfördes med sammanlagt tio respondenter av olika bakgrund och nuvarande position. Intervjuerna utformades på ett sådant sätt att de svarandes attityder och kunskaper kunde synliggöras och utvärderas. Resultaten från intervjuerna visar att arbetet med lufttätheten sköts tillfredställande men att det finns utrymme för bättringsåtgärder. Svaren från intervjuerna kan sammanfattas enligt nedan:  Lufttätheten anses idag vara en viktig fråga och attityden är positiv.  Det finns ett behov av ytterligare information/utbildning på området.  Befintliga material och hjälpmedel är till belåtenhet med vissa undantag.  Slarviga underentreprenörer, undermåliga ritningar och dåliga lösningar nämndes som orsaker till bristande lufttäthet.  Genomföringar anses vara den mest kritiska detaljen.  Ökad energianvändning och fuktskador nämndes som de främsta konsekvenserna av bristande lufttäthet.  De mät- och kontrollmetoder som finns idag ansågs fungera väl.  Enkla konstruktionskoncept, genomtänkta anslutningsdetaljer, gjutna platsbyggda stommar samt provtryckning i tidigt skede nämndes som framgångsfaktorer. Slutsatser som kan dras av detta examensarbete är att lufttätheten skulle bli bättre genom ökad utbildning och information på området. Detaljarbetet skulle med stor sannolikhet utföras korrekt oftare och på så vis minska efterjusteringar och garantireparationer. Om man även projekterar för en tidig läckagesökning ökar man chanserna för att eventuella brister upptäcks innan de byggts in i större volymer. Bättre rutiner för erfarenhetsåterföringen från produktionen till projektörerna är önskvärt. Enligt vad vi fått erfara via intervjuer åtgärdas många konstruktions- och detaljproblem på byggarbetsplatsen utan att projektören notifieras korrekt. Risken är då att liknande problem återkommer i efterkommande projekt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)