Det frivilliga företagsansvaret - en studie om corporate social responsibility som åtgärd för att motverka skatteflykt

Sammanfattning: Den ökade globaliseringen har bidragit till att alltmer gränsöverskridande verksamhet utövas av internationella koncerner. Förekomsten av skatteplanering för att undgå en hög skattesats har således ökat, vilket även orsakat att staternas skattebaser rubbats. Som en reaktion på de ökade gränsöverskridande aktiviteterna har internationella samarbeten etablerats i syfte att minska missbruk av de nationella lagstiftningarna. Syftet med förevarande uppsats är att redogöra för innebörden av begreppet Corporate social responsibility (CSR) med hjälp av internationella riktlinjer samt att undersöka om det kan verka som en möjlig åtgärd för att stävja skatteundandragande aktiviteter. Vidare behandlar uppsatsen hur avsaknaden av en klar definition av begreppet försvårar en eventuell implementering i den svenska lagstiftningen. CSR grundar sig i etiska värderingar där företaget frivilligt ska agera för ett hållbart samhälle, både inom beskattningen och andra områden. Ur ett företagsperspektiv kolliderar dessa grundtankar med det lagstadgade vinstsyftet som svenska aktiebolag är bundna till. Det skapar en intressekonflikt eftersom vinstgenerering sällan sammanfaller med frivilliga aktiviteter. Eftersom den globala ekonomin utvecklas fortare än lagstiftarna hinner införa regleringar mot missbruk av skattelagstiftningen, har Sverige valt att införa en generell klausul mot skatteflykt i lagstiftningen. På grund av klausulens vaga utformning är den dock svårtillämpad, vilket har resulterat i en begränsad och otydlig rättspraxis. Med anledning av de oklarheter som skatteflyktslagen uttrycker i tillämpningen krävs troligen en förändring av den svenska skattelagstiftningen för att kunna upprätthålla rättssäkerhet och effektivitet. De internationella initiativ som skapats för motverkandet av skatteflykt kan i viss mån fylla de luckor som de svenska lagstiftarna inte förutsett, initiativen är emellertid inte av bindande karaktär. De slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att tolkningen av begreppet CSR är beroende av bakomliggande intressen och vilket perspektiv åskådaren väljer att tillämpa. Det är därför osäkert vilken verkan fenomenet kan anses ha i form av ett beaktansvärt kriterium i en framtida lagstiftningsprocess på skatterättens område. Det är även önskvärt att ytterligare forskning genomförs på området för att uppnå såväl en anpassad lagstiftning utifrån samhällsförändringarna som ett förtydligande av berörda begrepp. Det återstår alltså att se huruvida CSR med hjälp av internationella initiativ kan verka som en motverkande faktor för skatteflyktsproblematiken även inom svensk rätt. Det krävs även en del förtydliganden för att kunna tillämpa CSR och skatteflyktslagens generalklausul på ett rättssäkert sätt i framtiden.