Social snedrekrytering

Sammanfattning: Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.