Värdering och klassificering av finansiella instrument enligt IAS 39 – konsekvenser för lagstiftning och företag.

Sammanfattning: Det har de senaste årtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. Användningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstått ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. Från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ”Finacial instruments: Recognition and Measurement” kommer att få för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning. Vi undersöker också hur orealiserade värdeförändringar kommer att hanteras. Syftet är att beskriva och analysera skillnaderna mellan IAS 39 och nuvarande svensk redovisningsteori samt att ge en ökad förståelse för vilka konsekvenser IAS 39 kommer att få för svensk lagstiftning och svenska företag. Tyngdpunkten läggs på värdering och klassificering. Vår analys grundar sig på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med tre olika företag. Vi har också gjort en kvalitativ intervju med en revisor för att få en sakkunnigs perspektiv. De slutsatser vi har kommit fram till är att de mest betydande konsekvenserna av införandet av IAS 39 är att försiktighetsprincipen minskar i betydelse och tyngdpunkten läggs istället på tillförlitlighet. Värdering av verkligt värde och det nya sättet att klassificera finansiella tillgångar tror vi kommer att ge en tydligare och mer rättvisande bild av ett företags ställning. Det mesta ses dock av företagen som negativt då det innebär en stor omställning av system och rutiner. Mycket tyder på att företag kommer att vilja redovisa så mycket av sina orealiserade värdeförändringar som möjligt i eget kapital, för att på så sätt undvika ett volatilt resultat.