Hur framställs problemet i 34-punktsprogrammet?

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Författare: Julia Jamison; Vera Holm; [2020]

Nyckelord: Social Sciences;

Sammanfattning: I denna uppsats används Carol Bacchis metod “Whats the problem represented to be” för att undersöka hur problemet framställs i regeringens 34 åtgärder mot gängkriminaliteten. Denna poststrukturalistiska metod har inspirerats av Foucaults diskursanalys och grundas på premissen att vi styrs genom problemframställningar. I olika steg granskas regeringens 34-punktsprogram för att belysa den dominerande problematisering som åtgärderna ger uttryck för. Vi identifierar bl.a. två framträdande typer av åtgärder i programmet vilka vi valt att kalla “hårdare tag” och “socialtjänstens insatser”. Både typerna av åtgärder framställer unga i utsatta områden som problemets kärna. Denna grupp ska på olika sätt disciplineras eller hjälpas bort från gängkriminaliteten. Efter en genomgång av 2019 års debattartiklar på ämnet gängkriminalitet i DN och SvD upptäckte vi klara kopplingar mellan moderaternas problemframställningar och 34-punktsprogrammet. Några tystnader vi valt att lyfta handlar om att se de strukturer som kan ha bidragit till vissa samhällsgruppers utsatthet, snarare än att se gruppen i sig som orsaken till problemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)