Sensorisk och social påverkan : - autistiska ungdomars skolupplevelser

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Elgaard, Erika (2022). Sensorisk och social påverkan - autistiska ungdomars skolupplevelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget kan ge en ny infallsvinkel till befintlig forskning av måendet hos inkluderade autistiska elever. Sedan tidigare finns både nationell och internationell forskning utifrån lärares och föräldrars perspektiv på hur inkluderade autistiska elever har det i skolan. Förstahandsforskning, där de autistiska eleverna själva berättar om sin skolmiljö finns internationellt men är bristfällig nationellt. Denna kvalitativa studie kan vara en av många pusselbitar som kan hjälpa till att ge en bild av autistiska ungdomars skolupplevelser i svensk skolmiljö utifrån två olika perspektiv. Det första är vilken påverkan sinnesintryck, även kallade sensoriska intryck, ungdomarna upplever. Det andra är vilken roll den sociala skolmiljön och de sociala relationerna spelar för ungdomarnas skolgång samt hur dessa två perspektiv samspelar. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa autistiska elevers upplevelser av sensorisk och social påverkan i skolmiljön. Frågeställningarna är: • På vilka sätt upplever eleverna sensoriska intryck, d.v.s. sinnesintryck, i skolmiljön? • Vilken bild ger eleverna av den sociala miljön i skolan och de relationer de möter där? Teori Resultatet undersöks utifrån stigmateorin som först presenterades av Goffman 1963 (2020) men som därefter har utvecklats av andra forskare. Kärnan i teorin är att något hos en individ fungerar som en ”stämpling” som leder till att individen ses som avvikande i förhållande till samhällets normer i viss tid och plats (Iyiola, 2017). Stigmatiseringsprocessen leder till diskriminering som kan ses i individuell, strukturerad eller internaliserad form och kan både vara subtil och uppenbar (Link & Phelan, 2001, 2006). Ansatsen är emancipatorisk, det vill säga syftar till att söka möjligheter till förbättringar, genom att belysa eventuella hindrande förutsättningar för autistiska elever (AE) utifrån fokusområdena sensorisk och social påverkan (Oliver, 2002). Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med autistiska ungdomar. Intervjuguiden omfattar sensorisk och social påverkan i skolmiljön och vilka effekter detta har på elevers arbete och mående. Resultat Sammanfattningsvis ger både sensorisk och social påverkan negativa konsekvenser för ungdomarna i skolan. Flera samtida intryck och olika förväntningar ökar påverkansgraden,liksom tiden intrycken pågår. Den stimulus som ensamt har störst påverkan är ljud. Det avbryter koncentration, hindrar skolarbetet och tar mycket energi. Skolmiljön upplevs som energislukande och ungdomarna är helt dränerade efter skoldagen, men trötta långt tidigare. Att ungdomarna inte kan få återhämtning i skolan är därmed problematisk. Utöver ljud är mängden människor i skolmiljön det som upplevdes mest energikrävande. Ungdomarnas berättelser vittnar om att stigmatisering i skolmiljön återfinns på struktur-, individuell- och internaliserad nivå. Specialpedagogiska implikationer Det finns tydliga signaler från olika håll att autistiska elever underpresterar och mår dåligt.Denna studie undersöker påverkan från sensoriska intryck och hur effekterna samspelar med sociala förmågor och mående för de intervjuade ungdomarna. Den situation ungdomarna utsätts för genom strukturerad, direkt och internaliserad stigmatisering är orimlig både i förhållande till de resurser som finns i Sverige och i förhållande till gällande lagstiftning. Detta behöver lyftas.På skolnivå behöver sensorisk känslighet kartläggas tidigt och skolmiljön behöver anpassas utifrån känsligheten för att autistiska elever (AE) ska ha möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar och använda tiden i skolan till arbete. Påverkan ökar vid flera samtidiga intryck och ju längre tid stimulus ges. Skolornas organisation behöver både tillse att det finns tysta arbetsplatser, trygga miljöer för återhämtning, miljöer som underlättar för social interaktion utifrån autistiskt perspektiv och möjligheter för AE att träffa ämneslärare. Nyckelord Autism, Sensorisk påverkan, Skolmiljö, Social påverkan, Stigma.