Testamente - tolkning och förändringsbehov

Sammanfattning: Detta arbete behandlar testamentsrättens utformning, begränsningar i testationsfriheten och hur testamente skall tolkas. Tyngdpunkten ligger på reglerna om tolkning av testamente, samt på att analysera om det finns några föråldrade regler som behöver förändras för att passa in i dagens samhälle. Jag redogör allmänt för testamentsrätten, d.v.s. behörighetsregler, regler om hur testamente skall upprättas, ogiltighetsregler mm, för att sedan gå in och redogöra för huvudprincipen inom testamentstolkning. Denna huvudprincip stadgar att testators vilja är det avgörande vid en tolkning. Kan inte testators vilja fås fram finns det vissa presumtionsregler som lagstiftaren valt att sätta in till hjälp för tolkningen. Dessa presumtionsregler skall vara baserade på vad en allmängiltig testator tycker i en sådan situation. I analysen kommer jag fram till att jag tycker att det är viktigt att lagstiftaren utformar tolkningspresumtioner inom testamentsrätten med stor försiktighet, eftersom det annars kan innebära en kränkning av både den individuella äganderätten och testators vilja. Vidare anser jag att det är viktigt att presumtionsregler bara skall finnas för väldigt allmänna stadganden, och resten av tolkningen skall helt lämnas över till rättstillämpningen att utforma. Jag frågar mig också i analysen om ett förordnande till styvbarn skall anses overksamt i samband med äktenskapsskillnad mellan förälder och styvförälder, eftersom förälderns förordnande presumeras ha blivit overksamt. Jag diskuterar också om införandet av så kallade offentliga testamenten kanske skulle kunna bidra till att underlätta tolkningen av testamente i det enskilda fallet, eftersom hjälp av någon sakkunnig person kanske kan reda ut de eventuella tvetydigheter som kan finnas. I analysen diskuterar jag också de ändringar som jag tycker skall göras för att testamentsrätten skall passa bättre in i tiden. Jag tycker att en sambo generellt, precis som make, skall anses vara jävig i förhållande till ett förordnande som den andre sambon upprättar. I vissa fall kan det finnas skäl att skilja på ett äktenskap och ett samboförhållande, men denna situation är inte en av dem. Vidare anser jag att ett maskinskrivet testamente bör godtas även som ett giltigt holografiskt testamente. Med tanke på hur dagens samhälle ser ut med datoranvändning, borde man även kunna anse att ett maskinskrivet holografiskt testamente kan vara giltigt, under förutsättning att testator själv har undertecknat det. Det finns idag fyra stycken begränsningar i testationsfriheten. Den första är att testator inte med giltig verkan kan testamentera bort egendom som han bara innehar med fri förfoganderätt. Den andra är att testator inte med giltig verkan kan testamentera bort egendom som testator själv fått genom testamente, om det tidigare testamentet innehöll några föreskrifter om vad som skall hända med egendomen efter testamentstagarens död. Den tredje är att testator inte med giltig verkan kan testamentera bort sin egendom så att bröstarvinges rätt till laglott kränks, om bröstarvinge motsätter sig det. Den fjärde begränsningen är att testator inte med giltig verkan kan testamentera bort egendom så att makes rätt enligt basbeloppsregeln kränks. Inför framtiden tror jag att barns rätt till laglott och makes rätt till basbeloppsregeln kanske alltmer kommer att förlora betydelse, och därmed då också tas bort som begränsningar i testationsfriheten. Att det skulle bli på det sättet grundar jag på att människor blir mer och mer ekonomiskt självständiga i förhållande till släkten och maken eftersom i princip alla människor oberoende av kön arbetar idag och kan försörja sig själv, och därmed inte i lika stor utsträckning vara beroende av familj och släkt. Därför blir det då naturligt att dessa skyddsregler med tiden förlorar i betydelse, för att kanske sedan försvinna helt.