Visuell kommunikation - Hur kan grafiska designelement användas i matematiska problemformuleringar på högstadienivå?

Sammanfattning: Visuell kommunikation är viktigt för att underlätta förståelsen hos läsaren, samt lösa avancerade problem inom vetenskap och matematik. Trots denna kunskap används den knappt vid läromedelsformgivning av exempelvis matematiska läroböcker. Tidigare forskning har gjort undersökningar om visuell kommunikation i ämnet matematik som främst involverat låg- och mellanstadieelever, samt högre gymnasiala- och högskoleutbildningar. Instruktioner är fortfarande dock väldigt begränsade vad gäller att använda visuella modeller och strategier från läromedel. Att tillverka tydlig visualisering utifrån data är dock tidskrävande samt kräver stor ansträngning. Däremot är visuell kommunikation nödvändigt för att minska otydligheter samt konsekvenser. Denna studie har därför undersökt hur visuell kommunikation kan utformas i matematiska problemformuleringar, samt hur detta uppfattas hos matematikintresserade elever på högstadienivå. En kvalitativ undersökning har genomförts via ett matematiktest som utformats på 3 olika sätt. Matematiktestet utformades utifrån teorier om grafiska designelement som används ofta i visuell kommunikation. Målgruppen bestod av 6 matematikintresserade elever från 2 klasser i årskurs 7. Testet innehöll 5 problemformuleringar varav 2 personer fick göra varsitt matematiktest av de 3 utformningarna. Matematiktestets utformningar bestod av ett bildbaserat, ett textbaserat, samt ett text- och bildbaserat. Dessa 3 utformningars kommunikation jämfördes sedan i form av en semistrukturerad intervju med målgruppen efter testet. Målgruppens åsikter analyserades i förhållande till testerna. Slutsatserna av analysen resulterade i en majoritet som uppskattade det text- och bildbaserade testet. De gemensamma designelementen bild, förklarande text, samt rödmarkerad text underlättade förståelsen hos målgruppen för denna studies undersökning. Det text- och bildbaserade testet underlättade därför förståelsen för problemformuleringarna. Det textuella och bildbaserade testet hade bristande kommunikation och uppfattades därför som svårt. Kombinationen av både text och bild gav  motivation till att vilja lösa problemet i jämförelse med de test som enbart bestod av text eller bild. Text och bild kan därmed användas av, eller enbart inspirera, lärare inom ämnet matematik vid framtida utformning av problemformuleringar.