Lösningsalternativ för våtblock

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för teknik och samhälle (TS)

Sammanfattning: Under den senaste tiden har människor börjat minska användningen av miljöfarliga material, då de negativa effekterna har blivit mer och mer klara. Denna lärdom har lett till ett nytt miljötänkande där individer och företag har minskat användningen av miljöfarliga material samt börjat investera på miljövänligare alternativ. Ett sådant material som har minskats i användning är plast. Plast används i stora mängder då materialet är billigt och enkelt att massproducera. Men de negativa effekterna av plast syns tydligt vilket har lett till ett uppståndelse, speciellt hos floristmarknaden. Florister använder sig av ett våtblock för sina blomsterarrangemang som skapar mikroplaster. Dessvärre består våtblocket för det mesta av fenolformaldehyd, ett icke-komposterbar material. Dessa mikroplaster har enkel åtkomst till havsorganismers cellmembran. Intag av mikroplaster kan leda till minskad somatisk och reproduktiv tillväxt i djur genom att påverka djurens antioxidantsystem. Detta kan leda till olika skador där vissa av dem är dödliga. Ett drabbat ekosystem leder till flera problem som påverkar många fler organismer. Detta problem har även svenska kyrkan uppmärksammat och beslutat sig för att åtgärda genom att hitta ett komposterbart lösningsalternativ för våtblocken som florister kan ersätta våtblocket med, vilket detta arbete behandlar. Syftet med arbetet är att minska miljöpåverkan som orsakas av florister, företag och församlingar som använder sig av blommor i större kvantiteter. Målet är att hitta en lösning som ska kunna ersätta våtblocket i marknaden som uppfyller syftet. Lösningen som söks bör uppfylla ett antal krav som att materialet har en bra absorptionsförmåga och med hjälp av den förmågan bevara och förse växter med näring i minst 24 timmar. Materialet bör vara genomträngligt för att det ska vara möjligt att sticka in växten. En materialvalsprocess gjordes m.h.a. EduPack för att veta vilket material som uppnår kraven. Dessa material blev bomullfiber och ullfiber. En extern sökning gjordes på cellulosa material och cellulosasvamp hittades. Flera experiment gjordes på dessa tre material för att veta hur länge rosorna lever efter vatten har tillsatts i materialet. Materialkandidaterna jämfördes även med Oasis, ett varumärkes namn för våtblocket. Resultatet var att rosorna levde längst i cellulosasvampen och svampen var tillräckligt genomtränglig för rosorna. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)