Bearbetningsmetoders påverkan på markorganismers aktivitet i jorden : i perenna odlingar samt i odlingssystem med mellangrödor

Sammanfattning: Klimatförändringarna, som både påverkat och påverkar vår planet, kräver att mänskliga aktiviteter förändras till mer resurssnåla och systemeffektiva processer. I dessa processer bör markens bördighet vara det centrala, eftersom en bördig mark kan generera stabila skördar och bidra till en långsiktigt hållbar matförsörjning. De planetära systemen som skapar möjlighet till allt liv på jorden visar på stor ansträngning. Dessa system behöver därför studeras för att kunna förstås och användas på rätt sätt. Denna studie undersöker hur två olika odlingssystem påverkar markorganismernas aktivitet i samband med olika markbearbetningsmetoder. Syftet med studien är att kunna ge råd om markbearbetning i olika odlingssystem för att gynna markens processer, som är värdefulla för markens bördighet. Syftet är också att få en djupare förståelse för hur vi bör arbeta med odlingssystemen för att kunna producera livsmedel i ett föränderligt klimat samt där jorden brukas på ett för naturen men även människan hållbart sätt. Målet är därför att utvärdera och ge en ökad förståelse för hur olika bearbetningssystem påverkar markorganismers aktivitet i två olika odlingssystem. De biologiska processerna drivs av det organiska materialet i marken som utgör födan för markorganismerna. För att markorganismerna ska kunna få tillgång till syre, som de behöver för sin respiration, krävs det att jorden har en bra struktur. Strukturen i jorden skapas av mineralpartiklarna, det organiska materialet och grödans rötter. Partiklarna i marken har olika laddningar som gör att näringsjonerna blir mer eller mindre åtkomliga för växterna. Beroende på strukturen i marken, andel luft och vatten i jorden samt partiklarnas storlek skapas det olika förutsättningar för grödans rötter att komma åt näringen. Parametrar som dessa är viktiga att ha i åtanke vid brukandet av jorden. För att kunna undersöka våra odlingsmetoder har det tagits jordprover som sedan analyserats med avseende på andel mullhalt, vattenhalt och rotbiomassa/växtmaterial. Vi har även undersökt respirationen, som ett mått på mikroorganismernas aktivitet, i de olika proverna. Detta har skapat underlag för att kunna diskutera markbearbetningsmetoders påverkan på två olika odlingssystem: perenn spannmålsodling och växtföljd med mellangrödor. Resultatet av jordprovtagningarna visade att tidpunkten för provtagning spelar stor roll för markorganismernas aktivitet. Det kan bero på att studien utförts under en växtsäsong där processerna i marken i första hand styrs av temperatur och nederbörd. Det visade sig också att odlingsåtgärder, som val av mellangröda, spelar en roll för markens egenskaper och processer. Dessa resultat var otydliga, vilket indikerar på att en förfinad analysmetodik borde tillämpats. Resultaten visade också att respirationen var starkt negativt korrelerad med vattenhalten på båda försöksplatserna och starkt positivt korrelerad med mullhalten på Lönnstorp, vilket visar på betydelsen av livsmiljöns kvalitet för att mikroorganismerna ska kunna gynna odlingen.