Fritiofs Saga : Från Esaias Tegnérs diktverk till Elfrida Andrées och Selma Lagerlöfs opera

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som har hänt med diktverket Frithiofs Saga av Esaias Tegnérs, när det har omarbetats till fullängdsoperan Fritiofs Saga av Elfrida Andrée och Selma Lagerlöf, vilken i sin tur komprimerats till ett konsertframträdande på en timme, som gavs i Karlstad av Wermland Opera 2013. Här har det undersökts vilka olika narrativ som har skapats i dessa två bearbetningar, där en huvudfråga har varit att undersöka om representationen av kvinnligt och manligt har förändrats längs med vägen. Undersökningen har skett genom närläsning av Tegnérs diktverk, vilka sedan jämförts med notmaterialet till Fritiofs Saga, samt den direktupptagning som Sveriges radio gjorde av Wermland Operas framförande. Materialet har därefter sammanställts i tabellformat och analyserats enligt Vladimir Propps systematisering för sagor, samt genom Ingrid Åkessons teori om återskapande, omskapande och nyskapande. Undersökningen visar att bearbetningar av ett litterärt material, skapar om inte nya så åtminstone andra typer av berättelser, än den litterära förlagan, samt att representationen av kvinnligt och manligt skiljer sig åt i de tre undersökta materialen.