Nyanlända elevers litteracitet i gymnasiesärskolan : Några lärares beskrivningar av sina villkor för att utveckla nyanlända elevers litteracitet på nationellt program i gymnasiesärskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Studiens syfte är att synliggöra hur några lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk beskriver sina villkor i arbetet med att utveckla nyanlända elevers litteracitet på nationellt program i gymnasiesärskolan. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vilka verktyg, metoder, material och strategier använder sig lärarna av för att utveckla nyanlända elevers litteracitet i gymnasiesärskolan? och Hur beskriver lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk i gymnasiesärskolan sina möjligheter att utveckla nyanlända elevers litteracitet? En kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare i gymnasiesärskolan. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv på lärande. Analysbegreppen som användes var Vygotskijs (1934/1999) begrepp den proximala utvecklingszonen samt Bruners (Partanen, 2007) begrepp scaffolding. Dessutom användes teoribildning från andraspråksforskningen i form av begreppen basic interpersonal communication skills (BICS) och cognitive academic language proficiency (CALP) samt Cummins fyrfältsmodell som analysbegrepp. Meningskoncentrering användes som analysmetod.Studiens resultat visar att kartläggningen av nyanlända elevers tidigare kunskaper fungerar som ett pedagogiskt verktyg för att planera undervisningen. Det är även från kartläggningen flertalet lärare väljer strategier där elevernas modersmål och kultur tas tillvara och används i undervisningen. Majoriteten av lärarna använder explicita metoder för att utveckla elevernas litteracitet där lärandet sker tillsammans med språket i fokus. Resultatet visar även att lärarna i hög utsträckning producerar eget material utifrån elevernas utveckling i andraspråket. Resultatet visar att lärarna har olika förutsättningar att utforma litteracitetsundervisningen, vilket bland annat beror på lärarens ämneskompetens, om lärarna har tagit del av kartläggningen och vilken typ av studiehandledning eleverna får. Samtliga lärare beskriver vikten av att eleverna har tillgång till studiehandledning för att utveckla litteracitet, men att studiehandledarens kunskaper i svenska språket avgör kvalitén på studiehandledningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)