Kognitiv dissonans hos män som köper sex

Sammanfattning: Den transnationella sexhandeln med strukturella och ekonomiska betingelser som har sin grund i fattigdom i andra länder, är en utmaning för polisen och socialarbetare då denna grupp ofta befinner sig utom räckhåll för välfärdsarbetare i Sverige (Månsson, 2018). Tidigare forskning har visat att sexköpare styr efterfrågan på prostituerade och därmed ökar antalet personer utsatta för trafficking (Mendes Bota, 2014). Med detta i åtanke har vårt examensarbete i socialt arbete syftet att undersöka hur män som köper sex försvarar och talar om sitt sexköp i relation till kognitiv dissonansteori. Detta i en svensk kontext där sexköp är olagligt. För att nå vårt syfte har vi tagit del av förhörsprotokoll och domar kopplade till sexköp i Stockholmsområdet under januari 2018-april 2019. Vi har också intervjuat professionella inom de befintliga organisationer/myndigheter i Stockholm som explicit arbetar med sexköpare (KAST, Anova och Prostitutionsgruppen). Studien har en kvalitativ ansats med en abduktiv ingång. Under arbetets gång har studien blivit mer teoridriven och analys av vårt material är genomförd utifrån kognitiv dissonansteori. En teori som utgår från att individer vid olika val har motstridiga kognitioner vilka kan skapa en dissonans som individen är motiverad att minska. Vi har särskilt analyserat materialet utifrån följande modeller av kognitiv dissonans; self-discrepancy modellen, som dissonans kopplat till yttre eller inre påverkan, dissonans enligt self-affirmation concept, aversive- consequences modellen, och utifrån action-based modellen. Resultatet av studien visar att kognitiv dissonans hos män som köper sex påverkas av olika faktorer och hanteras på skilda sätt. Några slutsatser i vår studie är: Få sexköpare beskriver en känsla av personligt ansvar för säljarens situation, vilket vi tolkat som ett sätt att undkomma kognitiv dissonans. För att reducera dissonansen förminskar sexköparen de sexuella handlingarna och lyfter fram en bild av sig själv som ’schysst’ och ’hjälpsam’. Lagstiftningen verkar inte vara en särskilt hindrande kognition för de män som faktiskt köper sex även om den på ett samhälleligt plan har en stark normpåverkan och verkar hindrande för majoriteten män, de som inte köper sex. Sexköp kan också vara kopplat till tvångsmässiga sexuella beteenden, låg impulskontroll, destruktiv livsföring och ångesthantering. Implikationer för framtida forskning, politik och socialt arbete är att fundera på hur kognitiv dissonansteori kan implementeras och användas i praktiken för att motverka sexköp, prostitution och trafficking. En annan aspekt som vi vill föra fram är synen på sexköp som ett socialt problem både på ett samhälleligt och ett individuellt plan. Sexköpare är en del av en samhällelig manlighetsnorm och inte endast individuella aktörer. För det sociala arbetet innebär detta synsätt att bemötande och behandling av sexköpare prioriteras och förbättras.