Djurskyddsinspektörernas checklistor : utvärdering av skalor

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Environment and Health

Sammanfattning: Hållning av lantbruksdjur är vanligt förekommande runt om i världen och på grund av detta har olika lagar, förordningar och föreskrifter stiftas för att säkerställa en acceptabel nivå av vård och behandling av djur. I Sverige kontrollerar djurskyddsinspektörer att dessa lagar, förordningar och föreskrifter följs och under dessa kontroller följer djurskyddsinspektörerna checklistor ifrån Jordbruksverket. Dessa checklistor har fyra olika svarsalternativ per kategori; ja, nej, inte kontrollerad och inte aktuell. Problemen med att bara ha alternativen ja och nej kan innebära att kontrollen med dagens checklistor inte visar hur bra djurvälfärden är på en skala, utan bara om djurskyddskraven uppfylls. I detta kandidatarbete kommer skalor och möjligheten att implementera dessa skalor i checklistorna att utforskas och utvärderas. Detta kandidatarbete kommer att fokusera på åtta olika djurslag; hund (Canis lupus familiaris), get (Capra aegagrus hircus), får (Ovis orientalis aries), häst (Equus ferus caballus), nötkreatur (Bos taurus), gris (Sus scrofa domestica), katt (Felis catus) och fjäderfä såsom slaktkyckling (Gallus gallus domesticus) och värphöns (Gallus gallus domesticus) och arbetet kommer att undersöka och diskutera de djurbaserade måtten; hullbedömning, renlighet, fothälsa och social kontakt. Även antalet selekterade djur för kontroll kommer att utforskas för att utvärdera en möjlig implementering. Det finns flera olika typer av skalor inom de olika områdena, flest inom hullbedömning och minst inom social kontakt. Resultatet av detta arbete är att 5-gradiga skalor skulle kunna användas för hullbedömning, social kontakt och överväxta fötter samt att 3-gradiga skalor skulle kunna användas för renlighet, hälta och fotskador. Antalet djur som ska kontrolleras per kontroll ska vara relaterat till antalet djur i besättningen. Inom vissa områden såsom hullbedömning skulle en implementering kunna ske direkt, medan områden så som social kontakt skulle behöva mer forskning för framtida implementering. Implementering av dessa skalor kommer inte bara att underlätta för djurägarna och djurskyddsinspektörerna, utan skulle även kunna underlätta på rättegångar för djurskyddsärenden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)