"Att vara där när man har så mycket annat att göra" : En intervjustudie om emotionellt arbete och stress inom äldreomsorgen

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Stress kan idag ses genomsyra det svenska samhället och den psykiska ohälsan ökar. I linje med detta så är stressen inom arbetslivet påtaglig och inte minst inom vård och omsorg. Personalen inom äldreomsorgen drabbas hårt av detta och sjukskrivningar är vanligt förekommande inom sektorn. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka arbetsmiljön inom äldreomsorgen kopplat till stress och emotioner och vilka konsekvenser detta medför för de som arbetar. Metoden studien använder sig av är av kvalitativ karaktär, mer specifikt semistrukturerade intervjuer och sju personer har intervjuats. Intervjupersonernas upplevelser har analyserats med hjälp av Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt Roberts Karaseks och Töres Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Studiens resultat visar att personalen inom äldreomsorgen utför ett emotionellt arbete utifrån Hochschilds tre kriterier för den emotionelle arbetaren då de arbetar nära andra människor, framkallar sinnestillstånd hos andra och i viss mån styrs av arbetsgivarens känsloregler. Vidare visar resultatet att intervjupersonerna utifrån Karaseks och Theorells modell utför ett högstressarbete då de möter höga krav samtidigt som de upplever låg kontroll över arbetssituationen. Här tycks tidspressen vara särskilt framstående då den både skapar krav och känslor av låg kontroll. Slutsatser som kan dras från studien är att det finns strukturella brister i arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Dessa strukturella brister innefattar att tidspressen är hög vilket leder till för lite tid att genomföra vissa arbetsuppgifter eller att de till och med måste bortprioriteras. Sannolikt kan detta leda till negativa konsekvenser för kunderna. Vidare har uppsatsen funnit att bemanningen tycks vara för låg i kombination med att personalen har låg kontroll över sin arbetssituation. Deras scheman upplevs som tunga och i vissa fall brister det sociala stödet. Dessa brister spiller ibland över på den privata sfären och personalen beskriver att det får konsekvenser för privatlivet. Således leder arbetsmiljön till negativa konsekvenser för de som arbetar och dessa konsekvenser är delvis att känslor av stress, oro, skuld och otillräcklighet uppstår. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)