Ett gestaltningsförslag för Ursviks torg med fokus på hårda materials klimatpåverkan : att skapa mer hållbara landskapsarkitekturprojekt genom klimatberäkningar
Sammanfattning: Sverige har som mål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Samtidigt pågår en global trend av ökad urbanisering i kombination med att befolkningen växer. Detta ställer höga krav på inte minst landskapsarkitekter som är en del av utvecklingen av urbana miljöer och hur vi i framtiden kan arbeta för att skapa mer hållbara platser rent klimatmässigt. Att få en större förståelse för vilken klimatpåverkan de hårda material har, som vi ofta använder i våra projekt, är därför en viktig förutsättning för att kunna ta mer medvetna beslut och på så sätt bidra till mer klimatsmarta projekt. Syftet med detta arbete är att använda data på hårda materials klimatpåverkan och det nya verktyget BIMitigation för att undersöka hur jag som landskapsarkitekt kan använda detta i en gestaltning av Ursviks torg. Frågeställningen som arbetet ämnar besvara är: Med kunskap om hårda materials klimatpåverkan, hur kan det påverka gestaltningen av Ursviks torg med fokus på att begränsa klimatpåverkan? Metoden i arbetet består av en parallell process där en del har varit en förstudie för inhämtning av fakta och kunskap, som är en viktig grund i arbetet. Den andra delen består av en gestaltningsprocess som vidare har lett till ett gestaltningsförslag för Ursviks torg med fokus på att använda material som genererar en längre klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Båda delarna är under arbetets gång beroende av varandra, vilket sedan har lett till en diskussion kring både resultat och metod. Slutsatser från arbetet är att de material som är vanligt förekommande inom landskapsarkitektur visade sig ha väldigt varierande påverkan på klimatet och där slutgiltiga val i en gestaltning kan göra stor skillnad. Genom verktyget BIMitigation har olika materials klimatpåverkan kunnat tydliggöras och jämföras med varandra. Dessutom har verktygets funktion med en så kallad heat map kunnat uppmärksamma vilka delar eller objekt i min gestaltning som har mer eller mindre klimatpåverkan. Detta har gjort att jag redan i skisskedet kunnat ställa olika material mot varandra och kunnat påverka min design för att hitta bättre klimatmässiga lösningar och gestalta Ursviks torg på ett klimatsmart sätt. Detta gjordes samtidigt i relation till andra mål med gestaltningen av torget och hur jag ville att det skulle fungera. I vissa fall skapades då en konflikt mellan de olika gestaltningsmetoderna och de olika målen med platsen, och i andra fall kompletterade de varandra. Eftersom landskapsarkitektur handlar om att gestalta platser, är det viktigt för landskapsarkitekter att förstå vad deras arbete har för betydelse för att bidra till en hållbar framtid.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)