Kyrkogårdar och deras träd på Gotland : i ett föränderligt klimat med fokus på torka och trädsjukdomar

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: De pågående klimatförändringarna förväntas att bli mer allvarliga och frekventa, vilket kommer att öka riskerna för träddödlighet runt om i världen. Gotlands framtidsklimat kommer sannolikt att bli torrare och varmare. Dessa förändringar kan i sin tur påverka kyrkogårdsträden. Detta arbete ämnar därför undersöka hur de gotländska kyrkogårdarnas trädbestånd ser ut och mår idag, samt hur träden kommer att reagera på klimatförändringar med fokus på torka och trädsjukdomar. Litteraturstudien presenterar basinformation rörande Gotland, det gröna kulturarvets historia och om nämnda stressfaktorer. Till inventeringen gjordes en selektion av 28 kyrkogårdar geografiskt spridda över Gotland. Urvalet av kyrkogårdarna baserades på naturtyper som är typiska för Gotland. Vid inventeringen undersöktes trädbeståndens placering på kyrkogårdarna, artsammansättning, vitalitet och skadebild. Resultatet visar att kyrkogårdarna och deras trädbestånd överensstämmer med det gröna kulturarvets historiska utveckling. Skogslönnen är den vanligaste trädarten tätt följt av lind, ask, tysklönn, oxel och hästkastanj. Merparten av träden är mellan 100–140 år, vilket innebär att det finns få yngre trädgenerationer som kan ersätta de äldre. Trädens vitalitet och skadebild varierar mellan måttlig och god. Samtidigt finns det träd som inte är i ett gott skick vilket dels beror på askskottssjukan, dels på felaktiga beskärningar. Beträffande Gotlands framtidsklimat visar resultaten att kyrkogårdsträden sannolikt kommer att bli påverkade av både torka och trädsjukdomar. Men hur pass allvarliga de blir, beror till största delen på vilket klimatscenario som kommer att inträffa. Kring dessa argument dras slutsatsen att en klimatanpassning av trädbestånden bör planeras, eftersom det föreligger potentiella risker för att kyrkogårdsträden kan reduceras i antal eller att deras vitalitet försämras. En klimatanpassning behövs för att inte kulturarvet, kyrkogårdsträdens olika värden och fördelar, eller det arkitektoniska uttryck och karaktär som träden ger kyrkogårdsmiljön ska gå förlorade. Detta innebär potentiellt att andra trädslag, mer lämpliga för de olika naturtyperna, kan behöva övervägas först i stället för dagens traditionella trädslag. Detta för att få ett så hållbart och friskt trädbestånd under ett föränderligt klimat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)