Bedrägeri – den nya formen av vardagsbrottslighet : En analys av 9 kapitlet 1 § Brottsbalken

Sammanfattning: Sammanfattning Bedrägeribrotten har ökat kraftigt och det har även skett en stor förändring i tillvägagångssätten för brottstypen de senaste decennierna. Ökningen och förändringen beror till stor del på den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrägerier kan begås. Den nya tekniken har även bidragit till att bedrägeribrotten både kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt då en gärningsperson enkelt kan nå ut till en stor krets. Bedrägeri är en av de mest svårlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rättstillämparen ett betydande utrymme för tolkning. Det är även tiotals år sedan det skett någon större förändring av 9 kap. 1 § BrB.Syftet med detta arbete är att utreda om nuvarande utformning av 9 kap. 1 § BrB är tillfredsställande för att kunna hantera dagens former av bedrägerier. För att uppnå syftet har jag sökt svar på följande frågeställningar; ”Hur ser bedrägeribrottets utveckling ut?”, ”Har dagens bedrägerier förändrats i så stor utsträckning att dagens bedrägeribestämmelse inte är tillämpbar på de nya formerna?”, ”Kommer det att krävas en insats från det straffrättsliga området, om inte hur kan och bör frågan hanteras?”.För att uppnå och besvara ovan nämnda syfte och frågeställningar har jag utforskat 9 kap. 1 § BrB:s förarbeten och i samband med att den juridiska argumentationen inom doktrin bearbetats har ett urval av rättsfall inom praxis behandlats för att se hur rättstillämparen valt att tolka och tillämpa paragrafen.Utifrån redogörelsen för gällande rätt, de lege lata, analyseras och sammankopplas framställningen, de lege ferenda. En slutsats utifrån analysen är att till följd av att 9 kap. 1 § BrB fick sitt andra stycke, som tar sikte på dator- och automatbedrägerier, och att det vid skapandet av bestämmelsen fanns en strävan efter att den till så stor del som möjligt skulle vara tekniskt neutral medförde detta att bestämmelsen har kunnat följa med i samhälls- och brottsutvecklingen. Till följd av detta har bedrägeribestämmelsen kunnat tillämpas på de nya former av bedrägeri som uppdagats. Om paragrafen enbart hade varit tillämpbar på datorer hade dagens bestämmelse inte varit tillräckligt bred för att kunna tillämpas på bedrägerier som sker genom andra former av automatisk informationsbehandling eller andra liknande processer. Min slutsats är att för den straffrättsliga bestämmelsen föreligger det i nuläget således inget krav på en utfyllnad eller för den delen något behov av att införa någon ytterligare form av särbestämmelse på det straffrättsliga området.Dessvärre finns det inget som tyder på att antalet bedrägerier kommer att minska. Snarare är det en brottstrend som med stor sannolikhet kommer att fortsätta att öka i antal. Jag anser att en informationsinsats bör genomföras för att försöka sprida kunskap för att på så sätt försöka minska antalet bedrägerier. I analysen belyses även andra åtgärder som kan eller bör vidtas inom det processrättsliga området för att effektivisera hanteringen av bedrägerier. Dessa åtgärder förflyttar oss till ett nytt forskningsområde som fordrar sin egen framställning för att kunna utvecklas vidare. Till följd av att rättstillämpningen inte visat sig vara helt entydig när det gäller bedömningen av bedrägeri har en ytterligare forskningsfråga aktualiserats.