Att tala utan ord : En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med strokepatienter som har afasi

Sammanfattning: Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Resultatet visar att kommunikation är av stor betydelse för att omvårdnaden ska fungera och att det finns många icke-verbala metoder och hjälpmedel att använda sig av vid kommunikationen. Trots dessa metoder och hjälpmedel är det många gånger svårt att nå fram till patienten vilket kan leda till frustration samt att viktiga omvårdnadsåtgärder går förlorade. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna kan leda till att sjuksköterskan omedvetet orsakar patienten vårdlidande eftersom patienten inte alltid kan förmedla sig till sjuksköterskan och därmed inte förklara hur denne vill ha det eller be om hjälp. Enligt många sjuksköterskor är avsaknaden av tid en stor orsak till problemet eftersom det krävs mycket tid för att få en icke-verbal kommunikation att fungera. Slutsats: Kommunikation behövs för att kunna etablera en fungerande relation i omvårdnaden och även vid nedsatt kommunikation bör relationen bygga på respekt mellan sjuksköterska och patient.