Odling av sojabönor i Sverige : lönar det sig?

Sammanfattning: Sojabönan är en viktig proteingröda för våra enkelmagade produktionsdjur. Det sojamjöl vi använder oss av idag kommer huvudsakligen från Sydamerika och är en restprodukt från utvinningen av sojaolja. De förhållande som människor och naturen utsätts för i Sydamerikas sojaodlingar är helt oacceptabla här i Sverige. Arbetarna får minimala löner, ingen skyddsutrustning finns att använda och preparaten som används är mycket giftiga och sen länge förbjudna här i Sverige. För att kunna utöka sojaodlingen skövlas årligen stora arealer regnskog vilket har stor effekt både på landets lokala biodiversitet och det globala klimatet. Sojaplantan härstammar till en början från Asien. Tack vare förädling har nya sorter kommit som gör att sojabönan trotts sitt ursprung kan odlas i kallare, nordliga länder, som Sverige. De sorterna som kan används i Sverige med omnejd kallas för 000 vilket är en beteckning för tidigt groende sorter, som klarar långa dagar och ett svalare klimat. Det finns olika sätt att räkna på sojaodling. En renodlad djurbonde är intresserad av att ta reda på den faktiska produktionskostnaden som sojaodling medför, för att sedan kunna beräkna om det finns någon ekonomisk vinning med att producera soja på gården istället för att köpa sojamjöl. Produktionskostnaden beräknas genom en sojakalkyl innehållande både särkostnader/intäkter och samkostnader/intäkter. Både priset och proteinhalten skiljer mellan sojamjöl och hel sojaböna. Därför räknas priset om till öre/gram råprotein för att kunna jämföra de olika produkterna. Den egenproducerade sojabönan blev då 0,26 öre dyrare per gram råprotein än det inköpta sojamjölet. För att den svenska sojan ska kunna konkurrera med den importerade måste produktionskostnaderna för den svenska sojan sjunka med 1 kr/kg. Ett annat sätt att räkna på sojaodling är att jämföra dess TB:3 med andra grödor som lantbrukaren redan har i sin växtföljd. Ärtor som har många gemensamma egenskaper med sojabönan har i kalkylen ett TB:3 på -651 kr. I en sojakalkyl med motsvarande TB:3 och skörd på 2000 kg blir priset 3,67 kr/kg. Det priset är dels lägre än det inköpta sojamjölet samtidigt som sojabönan har ett mycket högre proteininnehåll än ärtor. Det innebär att sojaböna kan vara ett intressant alternativ istället för ärtodling. Samtliga priser som används i kalkylerna är schablonvärden och kan därför skilja ganska kraftigt från var gårds egna siffror. Om det finns ett intresse för sojaodling på gården bör egna kalkyler upprättas för att få en rättvis bild av kostnader och intäkter.