Oaktsamt bedrägeri- en granskning av bidragsbrottslagen

Sammanfattning: En utredning kallad bidragsbrottsutredningen tillsattes för att se över behovet av en bidragsbrottslag och den 1 augusti 2007 trädde en ny lag för bidragsbrott ikraft. Den kriminaliserar bidragsbrott. Ett sådant brott begås när någon av uppsåt eller grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller underlåter att anmäla ändrade förhållanden, när han eller hon är skyldig att göra detta, och därigenom orsakar fara för felaktig utbetalning av sådana ekonomiska förmåner inom välfärdssystemen som beslutas av Försäkringskassan eller något annat i lagen angivet organ. I direktiven till uppdraget konstateras det att den vanligaste brottsrubriceringen, i de fall där någon döms till ansvar för att genom brott skaffat sig ett bidrag eller en ersättning, är bedrägeri enligt BrB 9 kap 1-3 § §. Om det straffbara området bara är begränsat till bedrägeri så begränsas det straffbara området till enbart uppsåtliga fall. Det gör att den som saknar uppsåt men har en misstanke om att han eller hon agerar på ett sådant sätt att ett bidrag eller en ersättning betalas ut felaktigt, inte straffas för bedrägeri. I utredningsuppdraget ingick även att överväga om det fanns skäl att införa en obligatorisk anmälningsskyldighet vid misstanke om att någon skaffat sig bidrag, ersättning eller lån genom brott. Utredningen bestämde sig för att en obligatorisk anmälningsskyldighet inte skulle införas. Det framfördes en del kritiska synpunkter på utredningen och den nya bidragsbrottslagen. Den grundades framförallt på att de undersökningar som har gjorts av förekomsten av missbruk bara omfattar begränsade delar, att de gärningar som omfattas av den föreslagna lagen till stor del redan omfattas av gällande lagstiftning, samt att kriminalisering som metod för att hindra överträdelser av olika normer i samhället bör användas med försiktighet. I detta arbete ställer jag mig då frågan om den nya bidragsbrottslagen kommer att avhjälpa problemet med bidragsbedrägeri.