Process eller punktinsats? - Karriärlärande i samband med prao och andra arbetslivsorienterande aktiviteter

Sammanfattning: Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärandegenom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande:Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer iundervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val.