Den ska vara nära och rolig : en inventering och utvärdering av Köpings kommunala lekplatser

Sammanfattning: I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. Med slutsatserna från fallstudien bidrar jag med data som kan jämföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvändning och på så sätt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan användas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvärdera resultatet av inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjälpa andra som vill åtaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som användes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, även studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det är som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien användes enkäter till skolbarn och föräldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nära hemmet, inom 5 minuters gångväg. Närhet till bostaden visade sig vara den viktigaste faktorn för vilken lekplats man valde att gå till och hur ofta man gick dit. Näst viktigast var att lekplatsen innehöll många saker, annorlunda saker (för variation) och ”roliga” saker. De lekplatser som besöktes av flest var med god marginal de största och mest välutrustade lekplatserna, men huvuddelen av brukarna gick inte dit så ofta. Andra viktiga faktorer som påverkade användningen var att lekplatsens utrustning var anpassad till barnens ålder och utvecklingsnivå, att det fanns gott om utrymme och fria ytor för lek, att miljön runt lekplatsen var tilltalande och att man kunde träffa andra barn där. Enkäterna som huvudmetod gav en relativt god överblick över vilka lekplatser som var mest besökta och visade på betydelsen av närhet kontra innehåll och både barnen och föräldrarna visade sig vara värdefulla informanter. Metoden att använda enkäter till skolbarn bedömdes vara användbar och ge relativt gott resultat. Den borde dock helst kompletteras med mer kvalitativa metoder om man ska få en djupare förståelse för hur barn använder de olika elementen på en lekplats och få insikt i de specifika lokala förutsättningarna. Lekplatsutbudet i Köping tycktes vara ganska representativt för mindre och medelstora svenska orter. Här fanns, med några få undantag, relativt likartade lekplatser, både när det gällde storlek och innehåll och utrustningen bestod i huvudsak av traditionella prefabricerade lekredskap. Tidigare forskning har pekat på att så kallade traditionella lekplatser främst uppmuntrar till lek av mer upprepande karaktär och mycket sällan de experimenterande, utforskande och kreativa aktiviteter som är så avgörande för barns utveckling. Litteraturen visade också att för att ta reda på om en lekplats utgör en stimulerande lekmiljö kan man bedöma förekomsten och kvaliteten på följande viktiga komponenter: gott om utrymme samt mindre rumsligheter, olika typer av markytor, växtlighet som kan användas i leken och gör platsen mer attraktiv, lagom utmanande och stimulerande fasta strukturer med en viss möjlighet till risktagande, formbarhet med löst lekmaterial, att det är en plats för möten och slutligen, att den är utformad och som en välfungerande helhet - ett leklandskap.