Är ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering ekologiskt hållbar? : vertikal skog i förhållande till ekologisk hållbarhet

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Att planera och bygga hållbara städer och miljöer för framtiden diskuteras febrilt till följd av urbanisering, befolkningsökning och klimatförändringar. Integrerad grönska på fasader och tak är ett vanligt hållbarhetsverktyg att använda för att göra den täta staden grönare och genera ekosystemtjänster. Vertikala skogar, skyskrapor täckta av vegetation i olika skikt, ökar i popularitet och tar integrerad grönska ett steg längre, vilket gör de intressanta att studera. Detta arbete har som två mål: att undersöka vad ekologisk hållbarhet innebär när det kommer till arkitektur och stadsplanering och ta reda på om vertikala skogar är förenligt med ekologisk hållbarhet. Vertikala skogar undersöks främst utifrån den första vertikala skogen, VF01. Syftet är ökad förståelse för vad det innebär att planera ekologiskt hållbart och huruvida vertikala skogar är ett verktyg att använda sig av för att uppnå detta. Arbetet utgår från tre frågeställningar: - Vad är ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering? - Vad är svårigheterna med ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering? - Är konceptet vertikal skog enligt VF01 förenligt med ekologisk hållbarhet? Arbetet har ett humanekologiskt och tvärvetenskapligt perspektiv då landskapsarkitektur kräver samarbete och bred förståelse. Genom en litteraturstudie, kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och projektspecifik datainsamling om VF01 har material samlats in som sedan kvalitativt bearbetats och tolkats. Arbetet gör en ansats till att besvara vad ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering är genom att presentera en checklista, med 16 kriterier, som sammanställts utifrån insamlat material. Vidare diskuteras svårigheterna att uppnå ekologisk hållbarhet. Hållbarhet och ekologisk hållbarhet definieras olika beroende på vem som tillfrågas. Att använda för snäva systemgränser riskerar att leda till greenwashing medan för breda systemgränser kan vara förlamande och omöjliga att angripa. Städers separation från landet, naturen och primärproduktionen är problematisk då miljökonsekvenser av livsstilen inte är synliga. Teknikens roll diskuteras utifrån de flöden av resurser som krävs för att göra den möjlig. Det ekonomiska systemets krav på tillväxt är problematiskt för den ekologiska hållbarheten och det råder oenighet om huruvida ett nytt ekonomiskt system krävs. Slutligen diskuteras vertikala skogar enligt VF01 utifrån checklistan. Endast 1 av 16 kriterier är sannolikt uppfyllt, 5 kriterier delvis uppfyllda och 8 kriterier sannolikt inte uppfyllda, 2 kriterier lämnas utanför diskussionen. Slutsatsen är att vertikala skogar snarare är en affärsidé och symbolarkitektur än verkligt ekologiskt hållbara. Huruvida ansatsen var greenwashing eller att skapa något verkligt hållbart är oklart. Däremot råder inga tvivel om att arkitekter tvingas agera inom ramarna för ett ohållbart system vilket ger begränsningar för ett ekologiskt hållbart resultat. Det kan mycket väl vara omöjligt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)