Om fotboll och dess föreställda gemenskaper - en kritisk diskursanalys av tidningstexter om fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic

Detta är en Magister-uppsats från Malmö högskola/Institutionen för globala politiska studier (GPS)

Sammanfattning: Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism. Jag gör därtill antagandet att Zlatan Ibrahimovic placeras i en invandrarkategori i stor utsträckning på grund av sitt namn och på grund av den svenska dialekt han talar, eftersom både språk och den språkliga aspekten namn, utgör viktiga identitetsbestämmande markörer i den starkt nationalistiska kontext som sport och sportjournalistik kan anses utgöra. Jag finner även att de diskurser som dominerar i textmaterialet stämmer överens med och snarare stärker än försvagar rådande diskursordning kring svenskhet och kring den i den nuvarande diskursiva och samhälleliga praktiken utbredda dikotomin svensk-invandrare, såsom den diskursordningen beskrivs av flera av de i detta arbete refererade teoretikerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)