Grammatikundervisningens legitimering : En litteraturstudie om anledningar till grammatikundervisning i svenskämnet i gymnasieskolan

Sammanfattning: Grammatikundervisning har varit ett omdebatterat och ofta känsligt ämne under de senaste decennierna, både i Sverige och utomlands. Anledningen till denna litteraturstudie är att hitta och sammanställa argument för grammatikundervisning i gymnasieskolan då den länge har ifrågasatts. I studien ingår både nationell och internationell vetenskaplig litteratur, vilket ger ett bredare perspektiv på ämnet. Forskningen och de vetenskapliga skrifterna har analyserats med hjälp av kvalitativ metasyntes där resultaten har jämförts och tolkats för att uppnå en konsensus. Resultaten visar att det finns flera viktiga skäl till att bevara grammatikundervisning både ur lärares, elevers samt forskningsperspektiv. Det ena viktiga och primära skälet är metakognition, medan det andra är att grammatik kan användas som redskap för att uppnå andra mål. Studien indikerar främst att förmågan att reflektera över sitt språk med hjälp av grammatiskt metaspråk gynnar all språkutveckling, vilket i sin tur kan bidra till att elevernas möjlighet till aktivt och jämlikt deltagande i samhällslivet ökar. Det som dock kan verka bekymmersamt är att eleverna ofta inte förstår till vad och hur de kan använda sina grammatikkunskaper, till skillnad från lärarna. Detta tyder på att lärarna skulle behöva förtydliga grammatik-undervisningens förtjänster och utforma sin undervisning med utgångspunkt i dessa. Integrerad grammatikundervisning, som går ut på att grammatikmomenten kontextualiseras genom en meningsfull koppling mellan grammatikmomenten och texter, har visat sig vara mer effektiv än isolerad grammatikundervisning, särskilt för skickliga skribenter, förutsatt att lärarens kunskaper om grammatik är tillräckliga. Utifrån resultaten dras en generell slutsats, nämligen att det finns goda skäl till grammatikundervisning, men att elever behöver förstå de djupare syftena med grammatikmomenten.