En dyslexivänlig skola

Sammanfattning: Organisationen British Dyslexia Association (BDA) har utifrån olika kriterier skapat ett register,Council for the Registration of Schools Teaching Dyslexic Pupils (Crested). Utifrån kriterierna kan enskola ansöka om att bli en certifierad dyslexiskola. Ett av syftena med organisationen och registret äratt hjälpa elever och föräldrar att hitta en skola som når upp till Crested:s standard samt att förbättrakvaliteten på skolor som undervisar dyslektiska elever. Syftet med denna studie är att undersöka hurnågra lärare upplever att deras skolor uppfyller en certifiering utifrån Crested:s kriterier för enDyslexia Specialist Provision School (DSP). Det teoretiska perspektivet är pragmatismen och dessholistiska synsätt på skola och utbildning. Uppsatsen tar vidare sin utgångspunkt från densamhällsvetenskapliga synen på dyslexi. Underlaget baseras på 24 lärare, som undervisar i svenska iårskurserna 4-6, vilka representerar 12 skolor och 6 kommuner. Resultaten i enkäten visar att gradenav uppfyllelse för de olika kriterierna skiftar mycket. Exempelvis förefaller lärarens utbildningsnivåinom dyslexi vara begränsad. Vidare var kriterier för lärarnas kunskaper inom digitala hjälpmedelsvårare att uppnå i jämfört med elevernas tillgång till läromedel. Utifrån Crested:s kriterier fanns detingen skola av de studerade som skulle nå upp till en godkänd nivå i samtliga kriterier. Faktorer somdiskuteras i studien och som kan ha påverkat den låga uppfyllelsegraden är vissa strukturella faktorerså som bl a decentraliseringen av skolan på 90-talet, speciallärarutbildningens borttagning frånuniversiteten samt det sena införandet av IT och bristen på utbildning om det i svenska skolor. Vidareidentifieras en obekant faktor som hindrar tillgång till hjälpmedel trots en god kunskap hos lärarna.För att skapa en positiv förändring i Sverige, skulle vi initialt behöva något som liknar Crested:skriterier som skolorna kan förhålla sig till. Man bör dock betänka att det är en resurskrävande insatssom inte med lätthet kommer att kunna hanteras av motsvarande svenska intresseorganisationer. Trotsen resurskrävande insats finns skäl att tro att vinsten kan långsiktigt bli stor.