Papperslös, invandrare eller bara illegal? Ett kritiskt perspektiv på sociala kategorier i polisiär verksamhet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Studien berör användningen av sociala kategorier i polisiär och statlig verksamhet, och visar att social kategorisering leder till en rad problematiska konsekvenser. Efter uppmärksammandet av polisens så kallade Romregister uppstod en debatt om polisens arbetsmetoder och huruvida fördomar förekom inom den polisiära organisationen. Polisiära och statliga insatser som riktar sig mot en särskild grupp av människor är emellertid en konsekvens av att dessa människor kategoriserats, exkluderats och stigmatiserats som grupp. När polisens operationella insatser riktas mot denna grupp bekräftas allmänhetens fördomar om gruppens kriminella beteenden. En fördom förvandlas lätt till en sanning, och enkla sanningar medför enkla lösningar. Det blir svårare för dessa människor att få arbete, de segregeras i särskilda bostadsområden och de tvingas in i ogynnsamma levnadsmönster. Det blir nu enklare för polisen att kontrollera dessa människor och de blir därmed överrepresenterade i brottsstatistiken. Ungdomar slussas in i kriminella kretsar, vilket leder till att levnadsförhållandena cementeras i strukturella mönster. En ond cirkel är skapad. Studien visar vidare hur användning av sociala kategorier i statlig och polisiär verksamhet kan innebära vissa diskriminerande åtgärder. Poliser är påverkade av den struktur som de befinner sig i och de normer som utvecklats för deras yrkesroll. Att arbeta mot fördomar och utifrån fördomar är därför en oförenlig kombination. Studien visar att lagens teori inte alltid är detsamma som lagens praktik – vilket är fundamentalt för polisens förtroende och legitimitet. Studien presenterar vidare en analys av varför vanliga människor kan förmås att begå onda handlingar i särskilda situationer. Det vill säga hur yttre orsaker påverkar människor att agera efter vilken roll de har i en viss situation. Detta visar på risken med att avhumanisera en socialt skapad fiende och vad människor kan göra när en sådan fiende berövas sin mänskliga status. Avhumanisering har historiskt sett lett till fruktansvärda konsekvenser, och denna studie erbjuder en teoretisk metod för att analysera hur detta kan ske. Studien erbjuder vidare en tolkningsmetod för att analysera nutida kriminalpolitiska samhällstendenser. Genom att analysera den samhällsutveckling som skedde före Förintelsens utbrott och jämföra med vissa nutida tendenser synliggörs i studien vissa annars svårupptäckta utvecklingstendenser. Kategorisering och identifiering av människor är således en förutsättning för polisiärt och statligt tvång. Studiens huvudsakliga syfte är att synliggöra samhällskonsekvenserna av social kategorisering. Genom att kritiskt granska verkligheten kan samhällsfenomen förklaras och analyseras. Strukturella mönster skapar normer i samhället, och människor agerar då efter vad de lärt sig vara rätt och fel i en given situation. Sambandet mellan strukturer, normer, kontexter och aktörskap är således essentiellt för att kunna analysera faran med sociala kategorier. Ett kritiskt perspektiv är därför nödvändigt för att illustrera riskerna med en kategoriserande kriminalpolitisk retorik. En retorik som blir allt oftare förekommande i dagens debatt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)