Gestaltning- en fråga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrågor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostäder vid Opaltorget" i södra Tynnered

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Sektionen för planering och mediedesign

Sammanfattning:

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen. Cullen har tagit fram koncept som enligt honom bör användas för att dramatisera upplevelsen av stadslandskapet, samt för att skapa klarhet. Lynch beskriver hur staden och dess byggstenar bör samordnas för att skapa tydlighet, logik och läsbarhet. Utifrån jämförelsen drog jag slutsatsen att det till en viss del är möjligt att härleda de olika aktörernas bidrag till en gemensam grund, men att synpunkterna är så sammanvävda och komplexa på grund av kända och okända bakomliggande motiv att det är svårt att med ett begrepp eller en princip ge en fullständig bild av det som skapat det slutgiltiga förslaget. Dialogen som fördes mellan aktörerna analyserades i relation till det slutgiltiga planförslaget, för att undersöka dialogformens betydelse samt hur den påverkar vilka synpunkter som kommer till uttryck i resultatet. Genom att granska planprocessens viktigaste etapper och dialogen som fördes under tiden fick jag se exempel på hur konflikter kan uppstå då aktörer integreras sent i processen, i synnerhet då en plan redan tagits fram. Sådana konflikter kan dessutom ofta bidra till förlängt planarbete, framförallt då det gäller grundläggande ekonomiska eller funktionella frågor. Det är därför oerhört viktigt att alla planprocessens parter är med från start. Dialogen kunde alltså ha förts på annat sätt, och planförslaget hade därmed kunnat få en annan utformning. Vilket resultat en annan dialogform skulle ha kunnat ge kan jag bara spekulera kring. De nya inslagen hade kanske inte fått en lika djärv och storskaligt spekulativ utformning. Miljön hade kanske då kunnat anses trygg och mänsklig och samtidigt haft ett nytt identitetsskapande formspråk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)