Talet om ungdomsarbetslöshet En kvalitativ diskursanalytisk studie av ungdomsarbetslösheten i Göteborgs stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Diskursiva framställningar av unga arbetssökandes och arbetsförmedlares perspektiv.

Sammanfattning: Både officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vår studie visat sig stämma överens då olika empirikällor talar för en hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad hos de unga (16-24 år) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det är också dessa stadsdelar vi har undersökt då vi har utfört kvalitativa intervjuer med både arbetsförmedlare som är verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga. Syftet med vår studie är att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framställningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrån deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gällande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga på arbetsmarknaden och i samhället. Vi har utgått från ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhållningssätt i utförandet av vår diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebär att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter. Vi har vidare studerat detta genom att bryta ner vårt syfte och våra frågeställningar till olika teman såsom; identitet, intersektionella faktorer samt makt och motstånd. För att studera ungdomsarbetslösheten och diskurserna har vi använt oss av följande frågeställningar; Hur talar arbetslösa ungdomar respektive arbetsförmedlare i Angered, Gamlestaden och Hisingen om den rådande ungdomsarbetslösheten? Vilka diskurser framställs och hur konstrueras olika identiteter? Hur kan de olika identiteterna med olika tillhörande kategorier positioneras i förhållande till varandra utifrån ett intersektionellt perspektiv? Hur kan olika kategoriers positioner tänkas påverka individens situation och möjligheter i samhället? Vi finner resultat som pekar på att de unga och arbetsförmedlarna genom sitt tal producerar och reproducerar diskurser gällande ungdomars identitet och deras ställning i samhället i en kategori som är underordnad de vuxnas position. Vi lyfter även fram resultat som pekar på ungdomarnas positionering och deras möjligheter i samhället och på arbetsmarknaden vilket kan ses som ett resultat av diskurser gällande områdeseffekter, etnicitet, språk, klass och kön. Vi har även funnit resultat där de unga använder motståndsdiskurser i sitt tal och i sitt handlande gällande sin aktuella positionering i samhället utifrån intersektionella faktorer. Vi visar även resultat som är gällande arbetsförmedlarnas handlingsutrymme inom en styrd organisation där det är organisationens ramar och de aktuella politiska vindarna som styr arbetets fokus och därmed diskurserna på Arbetsförmedlingen. Vi synliggör också ett visst motstånd i arbetsförmedlarnas förhållningssätt inför vissa samhällsdiskurser som berör deras arbete med de unga.