Sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som far illa

Detta är en Magister-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

Sammanfattning: Inledning: Den svenska hälso-och sjukvården för barn ska bedrivas i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter. I konventionen står att alla barn har rätt till skydd mot fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, övergrepp och utnyttjande av förälder eller annan som tar hand om barnet. Vidare är all hälso- och sjukvårdspersonal skyldiga att anmäla misstankar om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Dock är frekvensen av anmälan låg inom sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes, där åtta stycken sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning i hälso-och sjukvård för barn och ungdomar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och agera när det föreligger misstanke om att ett barn far illa påverkas av olika faktorer. Rädsla för konsekvenserna av en orosanmälan till socialnämnden leder till uteblivna orosanmälningar. Mötet med ett barn som misstänks fara illa berörde sjuksköterskan och att anta ett professionellt förhållningssätt var en viktig strategi för att kunna hantera situationen på ett adekvat sätt. Stöd från kollegor och erfarenhet av tidigare fall samt kunskap inom området var exempel på faktorer som påverkade sjuksköterskans förmåga att fullfölja sin anmälningsskyldighet. Diskussion: Sjuksköterskan upplevde det problematiskt att tillämpa familjecentrerad vård och samtidigt arbeta utifrån barnkonventionen. Dessa två perspektiv om vad som är barnets bästa visade sig stå i konflikt med varandra i vissa fall där barn far illa. Behovet av kunskap och erfarenhet inom ämnet för en ökad anmälningsbenägenhet har påvisats av tidigare forskning och framgår tydligt även i föreliggande studie. Konklusion: Fortbildning och erfarenhetsutbyte på avdelningsnivå samt ett närmre samarbete mellan socialtjänst och hälso-och sjukvården kan minska de negativt påverkande faktorerna för anmälningsbenägenheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)