Att vara emot : uppror, motstånd och konstituerande makt i det post-fordistiska samhället

Sammanfattning: Ambitionen med denna uppsats är att förstå hur den autonoma marxismen analyserar förutsättningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhälle. Det handlar om samhällets förändringar, det vill säga förändringar i produktionsordningen och processen i största allmänhet. Både hur yrken till sin natur har förändrats, och vad detta får för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv. Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhållande till begreppet mängden, och undersöka huruvida detta är ett begrepp som är relevant som ett "motståndssubjekt" mot den rådande kapitalismen, eller om det inte är det. Jag förväntar mig att finna mer styrkor än svagheter som talar för att mängden är just det politiska subjektet som, så att säga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad värld. Detta är först och främst ett försök till en positiv analytisk förståelse, som försöker förklara och positionera mängdbegreppets härkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstå dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förändring med hjälp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har således både sina idéhistoriska drag då den försöker söka mängdens begreppsmässiga härkomst, och sina sociologiska drag, då den försöker koppla ihop mängdbegreppet med rörelseforskningen. Den använder sig dock i större utsträckning av Hardt och Negris analys av samhällets förändring än av sociologiska teoretiker. I grunden handlar det om hur mängden är en ontologiskt konstituerande makt, som konstituerar det gemensamma. Mängdbegreppets bräcklighet och dess ambivalenta karaktär undersöks med hjälp av Guattaris begrepp "subjekt-grupp", vilket är en form av gruppsammansättning. Med hjälp av detta begrepp och dess tvilling den "tyglade gruppen", kan man tolka in en kritik mot mängdbegreppet i sig, men uppsatsen är alltså främst ett försök till analytisk förståelse.