Religion från 80- till 00 -tal En komparativ analys av två läroböckers avsnitt om hinduism utifrån sammanhang, språk, innehåll, det sociala och stil

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: Studien utgår från en syn på sakprosa i allmänhet och skolböcker i synnerhet som deltagare i ett nära samspel med samhället. Jag genomför i studien en komparativ textanalys av två läroböckers avsnitt om hinduism i ämnet religionskunskap på gymnasieskolan. Böckerna är av olika ålder, den ena är utgiven 1988 och den andra 2006. Syftet är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan texterna och att undersöka vilken bild av hinduismen som böcker presenterar. Undersökningen handlar om just likheter och skillnader men jag kommer även att undersöka om och i så fall vilka värderingar av religionen som framträder i böckerna. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie med en textanalytisk metod. Det rör sig om ett litet material och studiens generaliserbarhet är därför begränsad. Dock återfinns stöd för studiens resultat i relaterad forskning och kan därför anses peka mot vissa skönjbara mönster.Böckerna analyseras utifrån fem utgångspunkter. Böckernas framställningar av hinduismen är överlag likartade. De har ett likartat sammanhang, språk, innehåll och tilltal samt likartad stil. Bägge böckerna framställer hinduismen som en indisk företeelse. Böckerna gör inte heller någon egentlig skillnad mellan religiösa och socioekonomiska konsekvenser för samhället. Detta leder till att hinduismen framstår som orsaken till förhållanden som egentligen kanske har andra förklaringar.Den äldre boken i studien ger en mer problematiserande bild av religionen och dess inverkan på samhället än vad den yngre boken gör och detta kan kanske kopplas till en förändrad syn på den roll som religionen spelar för situationen i Indien.Bägge böckerna utgår från en föreställd gemensam utgångspunkt utifrån vilken hinduismen framställs. Detta förfarande leder till att hinduer och i förlängningen indier framstår som annorlunda och från den gemensamma grund, som fungerar som utgångspunkt för läroböckerna, avvikande.Studien innehåller även en didaktisk reflektion där studiens resultat kopplas till gymnasieskolans styrdokument och det argumenteras för en ökad medvetenhet bland lärare om hur såväl explicita som implicita värderingar framförs och vilka följder det kan få.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)