Social manipulation i en straffrättslig kontext - beaktas mänskliga sårbarhetsfaktorer i den straffrättsliga bedömningen?

Sammanfattning: Genom att utnyttja generella socialpsykologiska mänskliga sårbarhetsfaktorer kan en gärningsperson manipulera en individ att lämna ifrån sig konfidentiell information. Utnyttjandet av mänsklig kontakt och förtroende i syfte att erhålla information kan företas med hjälp av informationsteknik eller genom en mer traditionell och humanistisk interaktion. Denna typ av utnyttjande benämns som social manipulation. Gärningspersonen använder beteendepsykologiska verktyg i syfte att skapa en illusion av känslor, vilket gärningspersonen sedermera utnyttjar för att utöva inflytande över denne. Under förutsättning att de straffrättsliga rekvisiten i lag (2018:558) om företagshemligheter är uppfyllda kan informationen utgöra en företagshemlighet och således erhålla rättsligt skydd. Bedömningen av rekvisiten avseende vilken typ av information som omfattas av lagstiftningens skydd är tämligen generös. Rättskällematerialet ger ingen indikation på att lagstiftaren avsett att rättstillämparen, vid den straffrättsliga bedömningen, ska fästa avseende vid det tillvägagångssätt som den tilltalade använde sig av. Huruvida den metod som gärningspersonen använt sig av, då denne berett sig tillgång till företagshemligheten, är rättsstridig har ingen betydelse vid bedömning av straffansvar. De angreppssätt som lagstiftningen föreskriver tyder på att rekvisitens struktur har något av en teknisk karaktär, eftersom de ger intryck av att primärt fokusera på de faktiska omständigheterna istället för på emotionella faktorer. Företag har ofta ett visst egenintresse av att vidmakthålla konfidentialiteten i intern information. I syfte att förstärka skyddet för företagshemligheter kan utomrättsligt skydd uppbäras genom företagandet av systematiskt informationssäkerhetsarbete. Verksamhetens arbete med informationssäkerhet uppställer emellertid ett visst mått av kunskap avseende förmåga att identifiera säkerhetsrisker och utifrån dessa vidta lämpliga och effektiva säkerhetsåtgärder. Informationssäkerhetsbegreppet står i nära förbindelse med teknik- och datavetenskap. Detta kan vara en anledning till att verksamheter ofta koncentrerar informationssäkerhetsarbetet till att utarbeta tekniska skyddsåtgärder i syfte att motverka externa IT-relaterade hot. Oberoende av verksamhetens tekniska skyddsnivå kvarstår emellertid säkerhetsproblemets slutpunkt – arbetstagarna. Så länge som mänsklig arbetskraft existerar befaras mänskliga sårbarhetsfaktorer utgöra en beständig riskfaktor. Problematiken kan i huvudsak porträtteras på två sätt. För det första utgörs svårigheten av att överhuvudtaget förmå identifiera och upptäcka social manipulation som är en vanlig förekommande företeelse. Röjandet av verksamhetens konfidentiella information kan få omfattande skadeverkningar, vilket kan hämma det konkurrensfrämjande arbetet. För det andra har den rättsliga implikationen av social manipulation i den befintliga forskningen endast poängterats, men förefaller inte ha studerats i vare sig Sverige eller utomlands. Uppsatsens syftar således till att, med stöd av den rättsdogmatiska och den rättsanalytiska metoden, undersöka om straffrätten korrelerar med social manipulation. Genom att använda lagen om företagshemligheter som ett illustrerande exempel granskas i vilken mån som straffrätten beaktar utnyttjandet av mänskliga svagheter i den straffrättsliga bedömningen. Studiet av rättskällorna ger en antydan om att vare sig upphovet till eller effekterna av social manipulation uttryckligen beaktas vid den straffrättsliga bedömningen. Trots att forskningsfältet avseende social manipulation är tämligen brett har forskningen hittills inte behandlat företeelsen i den rättsvetenskapliga kontexten. Social manipulation har, enligt min undersökning, uteslutande studerats i en sociologisk, beteende- och datavetenskaplig kontext. Behovet av att belysa social manipulation i den rättsvetenskapliga kontexten torde således vara stort. I syfte att öka medvetenheten, förmå identifiera och belysa en allmänt utbredd och tämligen förtäckt angreppsmetod har förevarande uppsats för avsikt att utgöra en ansats till att åskådliggöra denna problematik.