Styrelseledamots skadeståndsansvar gentemot tredje man : Vilka skyldigheter föreligger för en organledamot gentemot andra än aktieägarna?

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Affärsrätt; Linköpings universitet/Affärsrätt

Sammanfattning: I denna uppsats behandlas frågan huruvida bestämmelsen om skadeståndsansvar i 29 kap. 1 § 1 st. 2 men. ABL innebär ansvar för en styrelseledamot gentemot tredje man samt i vilken omfattning denna ansvarsbestämmelse uppnår sitt syfte, vilket enligt vår uppfattning består i att utgöra ett tredjemansskydd 1. I uppsatsen utreds flera områden inom ämnet, däribland hur skadeståndsbestämmelserna ter sig enligt ABL och SkL, vilka krav som uppställs för att tredje man ska vara berättigad till skadestånd för den skada han anser sig ha lidit samt vem eller vilka som omfattas av begreppet tredje man. Hur långtgående det externa ansvaret egentligen är för en styrelse och dess ledamöter, är svårt att utreda mot bakgrund av att det finns avsaknad av rättspraxis i ämnet. Vi väljer att ta hjälp av tre rättsfall som enligt oss kan användas för att besvara vår frågeställning. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och försöka förtydliga vad som är gällande rätt när det kommer till en styrelseledamots externa skadeståndsansvar, i detta fall gentemot tredje man, vilket föranleder en diskussion om huruvida aktuella bestämmelser uppnår sina ändamål i form av skydd för tredje man. Vi använder oss av svensk lagtext, förarbeten, doktrin från välkända juridiska författare samt rättspraxis för att underbygga vår analys och våra slutsatser. Vår slutsats är att det inte finns tillräckligt tydliga lagstadgade bestämmelser gällande det skadeståndsansvar som en styrelseledamot har gentemot tredje man. Vidare inser vi att begreppet “någon annan” i 29 kap. 1 § 1 st. 2 men. ABL, det vill säga tredje man, är språkligt odefinierat och utgör föremål för både oklarheter och oändliga varianter av tolkningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)