Modersmål och tvåspråkighet

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på modersmålsstöd. En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla. I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver modersmålsstöd och vilka som inte behöver det. Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på svenska.