”Då är du inte en skolkurator längre” : En studie om skolkuratorers perspektiv på elevers ohälsa och deras förebyggande arbete mot ohälsa.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning:

Denna uppsats behandlar hur fem skolkuratorer artikulerar vad som är de vanligaste problemen som elever de möter brottas med samt undersöker vilka faktorer som begränsar skolkuratorerna att vara tillgängliga för sina elever. Forskningsfrågorna som behandlar syftet är hur skolkuratorerna ser på elevernas psykiska ohälsa, hur skolkuratorerna förebygger psykisk ohälsa och vilka hinder skolkuratorerna stöter på för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer samt en deltagande observation. De teoretiska utgångspunkterna som används är barnperspektiv, socialt stöd och rollteori. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att de flesta elever generellt mår bra, att de har förutsättningen för att kunna må bra men de besvär som skolkuratorerna pekar på hos eleverna är bland annat depressioner, prestationsångest och ensamhet, där ensamheten är den faktor som samtliga skolkuratorerna anser att eleverna brottas mest med. Skolkuratorerna menar att ensamheten inte handlar om mobbning, utan snarare om elevens svårigheter med social kompetens. Resultatet visar även att motverka psykisk ohälsa bland eleverna främst handlar om skolkuratorns tillgänglighet för eleverna. Skolkuratorn ska genom interaktion ge emotionellt stöd till eleven men för det krävs att skolkuratorn ska ha tid och resurser vilket samtliga skolkurator i studien anser är begränsningen i deras arbete.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)