Kulturkrockar i terapirummet : terapeuters och tolkars upplevelser av kulturmöten mellan terapeut och patient

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Ersta Sköndal Bräcke högskola/Ersta Sköndal högskola/S:t Lukas utbildningsinstitut

Sammanfattning: Inledning: Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Psykisk ohälsa är vanligare bland utrikes födda. För att kunna möta dessa patienter från andra kulturer på deras villkor finns ett behov av ökad kultur- och omvärldskunskap bland terapeuter. Studier inom ämnesområdet mångkultur och psykoterapi kan bidra med värdefull kunskap som ökar kulturkompetens och kulturell sensibilitet hos såväl terapeuter som tolkar och därmed leder till mer framgångsrik behandling av psykisk ohälsa bland utrikes födda. Frågeställningar: Syftet var att göra en explorativ studie av kulturmöte mellan terapeut och patient i terapirummet, med frågeställningen: Vilka upplevelser har psykologer/psykoterapeuter samt tolkar av mötet mellan svenska psykologer/psykoterapeuter och patienter från persiska och arabiska kulturer i psykoterapi? Metod: Fyra legitimerade psykologer/psykoterapeuter samt fyra auktoriserade tolkar ingick i två fokusgrupper. Data analyserades och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultat: De kulturella skillnaderna mellan svenska terapeuter och persiska och arabiska patienter som såväl psykologer/psykoterapeuter som tolkar hade erfarenhet av var: att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att söka hjälp kan vara skambelagt; att kön har betydelse; att patienter mer ofta är multitraumatiserade och har andra känslouttryck; att tillit är avgörande; att terapeuter har begränsad kultursensibilitet och att psykoterapi är sammanlänkat med en västerländsk kultur. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretikers tankar om mångkultur och psykoterapi – och stämde väl överens med dessa. Den terapeutiska alliansen diskuterades, både dess betydelse och de hinder som identifierades i studien. Förslag på att terapeuten öppet talar om kulturskillnader med patienten; att terapeut och tolk samarbetar och att ha separat ingång/väntrum var exempel på åtgärder som föreslogs för att minska kulturella skillnaders betydelse i psykoterapi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)