Förvärvsfinansiering - särskilt om så kallade minutenlån och minutensäkerheter

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Kajsa Åkesson; [2012]

Nyckelord: accociationsrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I media har vid flera tillfällen fall av oegentligheter vid företagsförvärv uppmärksammats. Det kanske mest uppseendeväckande fallet är den så kallade Trustorhärvan. Det som hände i Trustor var att köparen lyckades förvärva bolaget utan att ha en egen förmåga att finansiera köpet. Denna typ av förvärvstransaktioner är naturligtvis mycket riskabla utifrån borgenärsperspektiv och därför förbjudna enligt ABL. Primärt regleras denna typ av transaktion av det så kallade förvärvslåneförbudet i ABL men även en tillämpning av närståendelåneförbudet eller värdeöverföringsreglerna kan aktualiseras vid en förvärvssituation. I doktrin finns det en pågående diskussion kring i vilken mån förvärvslåneförbudet kan kringgås vid förvärvandet av ett bolag och hur ett sådant kringgående ska hanteras. Den typ av kringgående som står i centrum för diskussion är minutenlån och minutensäkerheter. Framförallt rör diskussionen vilka faktorer som ska vara avgörande för om ett visst förfarande utgör ett kringgående av reglerna. Verklig kreditrisk är ett begrepp som myntats av Knut Rodhe för att definiera vad som kännetecknar ett otillåtet kringgående av förbudet. Innebörden och användningsområdet för begreppet är i viss utsträckning oklart och flera alternativ till Rodhes ståndpunkt har framförts i doktrinen. Utifrån de meningsskiljaktigheter som finns inom doktrinen och bristen på prejudicerande praxis får rättsläget anses oklart. Att förvärvslåneförbudets lydelse öppnar upp för kringgående utgör dock en anledning till att överväga en reform av lagen och flera förslag till ändringar har också framförts. Både lagstiftare och näringsliv förefaller eniga om att dagens förbud mot förvärvslån inte har en optimal utformning. Mot bakgrund av ABL:s övriga kapitalskyddsregler och särskilt regleringen av värdeöverföringar är det dessutom långt ifrån uppenbart att förbudet överhuvudtaget är berättigat. De flesta av de situationer som förbudet avser att förhindra och som riskerar borgenärernas intressen kan lika gärna tillvaratas genom en tillämpning av värdeöverföringsreglerna. På vissa sätt förefaller dessa regler vara till och med bättre lämpade för att upprätthålla syftet bakom förvärvslåneförbudet än själva förvärvslåneförbudet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)