Det uppskattade men avvecklade ämnet -En studie om diskussionen runt metodikämnets roll och plats i den föränderliga lärarutbildningen från 1970-talet fram till 2011

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Författare: Joakim Hallman; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Debatten runt metodikämnet har idag åter aktualiserats då argument för ett återinförande av ämnet i lärarutbildningen åter framförs. Det var därför historiskt intressant att undersöka hur det resonerades runt metodikämnet i samband med att ämnet avvecklades. Syftet med studien var därför att ta reda på hur det resonerades och argumenterades runt metodiken från 1970-talet fram till och med 2011, samt hur ämnets förändrade plats i utbildningen relaterades till akademisering och professionalisering. Källmaterialet som analyserades var sju stycken offentliga utredningar mellan 1972 och 2008. Metod för analysen var en kvalitativ textanalys som tog utgångspunkt i de teoretiska begreppen akademisering och professionalisering.31Studien visar hur metodiken försvann som säreget ämne men att dess underliggande delmoment fortsatte att benämnas som viktiga för utbildningen. Metodikens praktiska undervisningskompetenser benämndes kontinuerligt som vitala för den kommande yrkesutövningen då den praktiska undervisningen är det mest centrala i läraryrket. Metodiken kom därför att fortsätta prägla utbildningen genom andra ämnen och i andra former trots att ämnet avvecklats. Kompetenserna och kunskaperna blev istället inordnade under andra ämnen som i den verksamhetsförlagda utbildningen och i didaktikämnet då metodiken enligt utredningarna inte hade någon plats i den nyreformerade akademiska utbildningen. Eftersom metodikämnet utgick från erfarenhetsbaserad kunskap utan någon vetenskaplig förankring ansågs ämnet inte passa in i en akademisk utbildning. Det resonerades dock om att det inte var ämnet i sig som var problemet utan att det var metodiklektorstjänsterna. Tjänsterna innefattade inga krav på doktorsexamen vilket resulterade i bristande vetenskaplig förankring i ämnet då metodikundervisningen baserades på lektorernas erfarenheter. En detalj som återkom i samtliga utredningar var argumentet att på ett tydligare sätt koppla samman teori och praktik i utbildningen. Integreringen av teori och praktik betonades som viktig för en ökad systematik samt en enhetligt strukturerad utbildning. Syftet med en strukturerad utbildning där bland annat teori och praktik skulle fungera som en enhet var att utbildningen på så vis skulle efterlikna läraryrkets komplexa karaktär.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)