I Enronskandalens kölvatten : en studie om revisionsfirman Andersen Sveriges krishantering i samband med Enronhändelsen

Sammanfattning: Problem: Företag som är en del av en multinationell verksamhet kan råka ut för kriser som är en följd av en händelse som utspelat sig på långt geografiskt avstånd. Ett exempel på detta är energibolaget Enrons konkurs, som har kastat en skugga över hela revisionsvärlden. Enrons konkurs berodde bland annat på tveksamma bokföringsmetoder och till följd av detta har även deras revisorer ifrågasatts. Revisorerna är Andersen USA, men även för svenska Andersen har konkursen fått konsekvenser, eftersom hela koncernens förtroende har ifrågasatts. Verksamheten i USA minskade drastiskt då flera kunder lämnade dem. Därför har svenska Andersen varit tvungna att söka nya samarbetspartners, och de kommer den 1 juli 2002 att gå samman med Deloitte & Touche. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur revisionsbyrån Andersen i Sverige har hanterat den krissituation som de hamnat i efter att Enronhändelsen uppdagades. Vi har strävat efter att få klarhet i hur kommunikationen mellan fallföretaget och journalisterna har fungerat, och hur de olika parterna har upplevt kommunikationen. Undersökning: För att få förståelse och insikt i hur Andersen Sverige hanterat denna kris har vi valt ett kvalitativt angreppssätt. Vi har intervjuat Andersens VD och PR-ansvarig. Vi har därefter intervjuat fem journalister som har varit i kontakt med Andersen under den pågående krisen, för att på så sätt få information om hur kommunikationen mellan Andersen och journalisterna har fungerat. Vidare har vi tagit del av Andersens krisplan och jämfört med relevanta teorier. Slutsatser: Genom att applicera Andersens situation på de krisdefinitioner som framkommit genom vår teorigenomgång kan vi konstatera att Andersen befinner sig i en kris. Men när det gäller att definiera vilken typ av kris är det svårare. Vi har konstaterat att Andersens förtroende är skadat, men att de befinner sig i en förtroendekris gentemot alla sina intressenter har inte framkommit. Detta har delvis berott på att dagspressen inte har granskat Andersen i den grad de hade kunnat. Kommunikationen med journalisterna har fungerat väl och journalisterna har upplevt att Andersen varit tillgängliga och fått den information som de efterfrågat. Att Andersen har kunnat hantera kommunikationen med medierna väl beror enligt vår undersökning till stor del på att de hade en förebyggande krisplan som de utgick ifrån. Dessutom har alla anställda fått stanna kvar trots sammanslagningen med Deloitte & Touche och än så länge är deras kundunderlag intakt. Däremot har Andersens varumärke påverkats starkt av situationen och har tagit stor skada. Det är av betydelse när man diskuterar slutsatserna av vår undersökning att Andersen nyligen gick in i krisens följdfas, och det är svårt att utvärdera exakt vilka följderna kommer att bli. Att svenska Andersen kommer att går samman med Deloitte & Touche behöver inte betyda att krisen är löst. Det kan bli svårt att se de direkta följder som krisen kan ha medfört, eftersom eventuella problem kan beror på sammanslagning eller problem som Andersens kris tagit med sig in i det nya bolaget.