Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Filosofiska fakultetenLinköpings universitet/Affärsrätt; Linköpings universitet/Filosofiska fakultetenLinköpings universitet/Affärsrätt

Författare: Johan Ekstrand; Jennifer Landström; [2020]

Nyckelord: Digital Single Market; The Copyright Directive; Code de la propriété intellectuelle; Le droit d auteur; Les droits voisins du droit d auteur; Tribunal de Grande Instance de Paris; Projet de loi n° 2488 relatif à la communication audiovisuelle et à la souveraineté culturelle à l’ère numérique; Cour d’appel de ParisARCOM; CSA; HADOPI; Europa parlamentets och rådets direktiv EU 2019 790; Europa parlamentets och rådets direktiv EU 2019 790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden; Europa parlamentets och rådets direktiv EU 2019 790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96 9 EG; 49 2001 29 EG och 2009 24 EG; Upphovsrättsdirektivet; Upphovsrätt; DSM; DSM-direktivet; Fransk rätt; Svensk rätt; Upphovsman; Digital Single Market; Digital Single Market direktivet; EU-direktiv; EU; EU-rätt; direktiv; Ensamrätt; artikel 17; Fritt innehåll; Licensavtal; Licensskatt; Citat; Recensioner; Parodi; Parodiverk; Memes; Framställare; Fotograf; Reproduktion; Offentliggörande; Utövande konstnär; Närstående rättigheter; Onlineleverantör; Onlineleverantörer; Onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll; Skyldigheter; Tillstånd; Uppladdning; Piratpartiet; Skyddade verk; Tjänster; Rättigheter; Användare; Immaterialrätt; Lagförslag; Regeringskansliet; Kritik; Justitiedepartementet; EU-parlamentet; Verk; Moraliskrätt; Egendomsrätt; Ekonomisk rätt; Ideell rätt; Direktiv 96 9 EG; Direktiv 49 2001 29 EG; Direktiv 2009 24 EG; Infosoc; Infosoc-direktivet; Alster; Facebook; Instagram; Youtube; Twitter; Tiktok; EU:s ministerråd; Underlag för inhämtning av synpunkter rörande genomförandet av artikel 17 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv; Karikatyr; Pastisch; Plattform; URL; Upphovsrättslag; Upphovsrättslagen; Tillgängliggöra; Överlåtelse; Tvistemål; Äganderätt; Inskränkning; Undantag; Prop. 1992 93:214; Prop. 2004 05:110; Skyddat innehåll som används av onlinleverantörer av delningstjänster för innehåll; Tvistlösning; Filter; Igenkänningsfilter; Uppladdningsfilter; Kulturell suveränitet i den digitala eran; Media; EU-kommissionen; C-201 13; NJA 2015 s. 1097;

Sammanfattning: Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)