Kortvariga effekter av tefranedfall i lakustrin och terrestrisk miljö

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Geologiska institutionen

Sammanfattning: Effekter av tefranedfall i terrestrisk och lakustrin miljö har studerats genom litteraturstudier huvudsakligen inriktade på pollen- och diatoméanalys. En borrkärna från Färöarna innehållande Saksunarvatn-askan (10 240 kalenderår före nutid) har kompletterat litteraturstudierna genom sedimentbeskrivning och analys av magnetisk suseptibilitet, glödförlust och amorf kiselhalt. Vi kan konstatera att ett antal kortvariga effekter förekommer i både lakustrin och terrestrisk flora i samband med tefradeposition. Effekterna varierar kraftigt, från helt uteblivna eller i undersökningen odetekterade effekter till en tiodubbling av diatoméackumulationen i samband med tefradeposition. De vanligaste effekterna i lakustrin miljö är en ökad diatoméackumulation där Fragilaria ofta har en framträdande roll och Stephanodiscus ofta minskar sin betydelse. Ändrade näringsförhållanden anges som den viktigaste orsaken till förändringarna i lakustrin diatoméflora. I terrestrisk miljö noteras dels en ökning av icke-arboreala pollen, främst gräs (Poaceae), men också att direkta, mekaniska skador på växter förekommer till följd av överbelastning på t.ex. blad. Efter en period där terrestrisk och lakustrin flora påverkats av tefratillskottet återgår miljön vanligen till en florasammansättning liknande den före tefradepositionen. Där man finner effekter av tefranedfallet kvarstår dessa maximalt drygt 200 år. Högupplösta geologiska arkiv är avgörande för att dessa kortvariga effekter ska upptäckas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)